En femtedel av 600 undersökta kvinnor i Bohuslandstinget visade sig lida av
graviditetsnästäppa. Det innebär att de, enligt vår definition, hade
ständig nästäppa minst sex veckor fram till förlossningen, utan andra
tecken till infektion och utan känd allergi som orsak.  Graviditetsnästäppa
var något vanligare hos rökare än hos icke-rökare. Även kvalsterallergi var
en riskfaktor. Mammans ålder, antal barn, vilken månad hon blev gravid,
barnets kön eller om hon hade astma, hösnuva eller överkänslig näsa hade
ingen betydelse. Nästäppan började inte vid någon speciell tidpunkt under
graviditeten, utan kunde komma när som helst.

Tidigare har höga halter av estrogen föreslagits som orsak till nästäppa.
En studie, där 23 gravida följdes med blodprov och dagliga mätningar av
näsandningen, gav inga belägg för det. Den talade i stället för ett samband
med ett slags tillväxthormon, som produceras i moderkakan. Inte heller
graden av viktuppgång verkade ha någon betydelse.

Mot estrogen som orsak till nästäppa talade även en studie av näsandningen
under menstruationscykeln hos 41 kvinnor. Den visade att de var mest täppta
i näsan under mensdagarna, dvs då estrogennivåerna är som lägst. Man kan
tänka sig att slemhinnesvullnaden i näsan kan orsaka huvudvärk under de
första mensdagarna. I sådana fall kan man lindra huvudvärken med enstaka
doser av nässpray.

Det är viktigt att inte fastna i långvarigt bruk av vanliga näsdroppar. Vid
graviditetsnästäppa finns ingen bra vetenskaplig behandlingsstudie. Vår
erfarenhet är dock att sköljningar av näsan med koksalt hjälper många. Om
det inte räcker kan nässpray med cortison, som hjälper mot många andra
sorters nästäppa, vara värt att prova.