Kampen om den gifta kvinnans rätt till yrkesarbete
För inte så länge sedan var den gifta kvinnans rätt till yrkesarbete ingen självklarhet utan snarare resultatet av en långvarig kamp som fördes på många olika plan. Var den gifta kvinnan försörjd som gift och borde hon därför avstå från yrkesarbete särskilt i tider av arbetslöshet? Eller hade hon rätt till utbildning, arbete och medborgarskap på samma villkor som mannen? Renée Frangeur undersöker i sin avhandling i historia den strid om den gifta kvinnans rätt till yrkesarbete, som ägde rum i Sverige åren 1925 till 1939.  -  Striden fördes i riksdagen, några politiska partier, kvinnorörelsen, en statlig kommitté, Männens förening och på arbetsmarknaden. Ett andra syfte med avhandlingen är att analysera om och hur tolkningen av förvärvsarbetets genus ändrades i centrala politiska fora under denna tid. Det tredje syftet är att diskutera hur denna strid påverkade den dominerande genusordningen - män som makthavare och huvudförsörjare och kvinnor som försörjda hemarbeterskor - i mellankrigstidens Sverige. .  -  Debatten om gifta kvinnor och förvärvsarbete drevs av olika grupper av män både som strategier för manlighet och klass. Avhandlingsförfattaren finner tre olika typer av manligheter i sitt material: försörjarmanlighet, medelvägsmanlighet och relativ likställighetsmanlighet. Kvinnorna i kvinnorörelsen formerade varierande kollektiva identiteter i kampen om den gifta kvinnans rätt på arbetsmarknaden: den biologiska modern, den professionella husmodern och yrkeskvinnan. .  -  När arbetslösheten ökade i början av 1920-talet var det yngre män från arbetarrörelsen som försvarade en hotad manlig dominans i den statliga sektorn och ett ifrågasatt medelklassfamiljeideal. Kvinnoorganisationerna kunde knappast enas om en gemensam kollektiv identitet för att agera mot riksdagskampanjerna. Klassolidariteten och det biologiska moders-idealet hindrade de socialdemokratiska kvinnorna från att agera tillsammans med övriga kvinnoorganisationer. Men i början av 1930-talet var det i synnerhet män från bondeförbundet, Männens förening, några fackföreningar och arbetsgivare, som motarbetade de gifta kvinnornas rätt på arbetsmarknaden. Breda allianser mellan de olika kvinnoorganisationerna och mellan kvinnorörelsen och några av välfärdsstatens ledande ministrar skapades i försvaret av de gifta kvinnornas rättigheter och mot den politiska reaktionen. En kollektiv identitet, yrkeskvinnan, formerades i kvinnorörelsen. .  -  I slutet av trettiotalet var arbetslösheten mycket lägre och den nya ekonomiska doktrinen att samhället skulle expandera sig ur krisen hade vunnit terräng. Det andra världskriget stod för dörren. I det sammanhanget uppfattades gifta kvinnors förvärsarbete som oumbärligt och lagar skapades till dess försvar. Förvärvsarbetets genus tolkades till slut som tvåkönat på central politisk nivå, men den dominerande genusordningen bestod, fastän ifrågasatt, ännu några decennier. .  -  Avhandlingens titel är: Yrkeskvinna eller makens tjänarinna? Striden om yrkesrätten för gifta kvinnor i mellankrigstidens Sverige.  -  Disputationen äger rum lördagen den 23 januari 1999 kl 13. .  -  Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan