Kampen om godsen i Peru

  -  Birgitta Genberg har specialiserat sig på latinamerikansk agrarhistoria och analyserar i sin avhandling två
storgodsägarfamiljers agerande i departementet Cuzco, Peru. Tiden är början av 1940-talet fram till mitten av
1970-talet, då storgodsägarväldet avskaffades med general Velascos agrarreform. Och fram träder en annan bild av
storgodsägaren och hans relationer till de indianska småbönderna än den vi är vana vid att möta i skönlitteraturen.

  -  Avhandlingen kan läsas på tre olika nivåer. På en deskriptiv nivå berättas familjernas historia. Av olika skäl, främst
svårigheten att få tillgång till dokumentation, har den andinske storgodsägaren förblivit en i stort sett anonym aktör i
det andinska agrarsamhället. Hans historia har därför aldrig blivit skriven. Den vedertagna bilden av honom som en
grym och exploaterande patron har skapats av skönlitterära författare och inte av fackhistoriker. Dess
genomslagskraft har dock varit så stor att den ytterst sällan ifrågasatts.

  -  Av dagböcker, korrespondens och kopior på officiella handlingar, som familjerna i denna studie haft vänligheten att
ställa till forskningens förfogande, framgår att relationerna till den underlydande indianska arbetskraften var
betydligt mer komplicerade än vad som vanligtvis framhållits. Storgodsägarväldet var inget starkt och stabilt system.
Storgodset, haciendan, var tvärtom skådeplatsen för en ständig kraftmätning mellan godsägaren och hans
arbetskraft. De komplicerade maktrelationerna tvingade därför godsägaren att utveckla olika strategier för att dels
befästa sin maktställning, dels förmå arbetskraften att utföra åtminstone delar av sina åtaganden gentemot
haciendan.

  -  På den analytiska nivån studeras maktrelationerna mellan godsägaren och de indianska småbönder som i
torparliknande kontrakt var bundna till godset. Fram träder en delvis annorlunda, och mer adekvat bild av de sociala
relationerna på det andinska storgodset. Birgitta Genberg försöker även förklara varför två godsägare med till synes
likartade förutsättningar valde olika strategier för att hålla samman verksamheten på godsen under en period som
kännetecknades av social oro och instabilitet. 

  -  På den tredje nivån görs ett försök att koppla samman mikro- och makronivåerna. När jordreformen väl proklamerats
kom kampen om godsen att i huvudsak föras mot politikerna i Lima. Den "revolutionära militärjunta" som gripit
makten år 1968 hade uttalade ambitioner att förändra maktrelationerna i det peruanska samhället, vilket innebar att
de tidigare starka banden till den jordägande eliten bröts. Genom att analysera godsägarfamiljernas agerande under
exproprieringsprocessen får vi en fördjupad belysning av bristerna i det politiska systemet i ett samhälle, där staten
alltid varit svag, och där de statliga regelverken aldrig behövt konfronteras med ett fungerande kontrollsystem. 

  -  Avhandlingens titel: Kampen om godsen. Två fallstudier från Valle Sagrado under den sista perioden av det andinska
godsägarväldet.
  -  Disputationen äger rum fredagen den 8 december 2000 kl 10.00
  -  Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6
  -  Närmare upplysningar kan fås från Birgitta Genberg, tel 08-28 21 90 (arb), 
 e-post: birgitta.genberg@keg.se