Från undersköterska till omvårdare - hur gick det för det nya omvårdnadsprogrammet? --- Yrkesbeteckningen undersköterska har en lång historia och både utbildningen och kommande arbetsuppgifter förknippades av många elever med tydliga förväntningar. Men vem var den nye mångkompetente omvårdaren som det nya gymnasieprogrammet erbjöd? Margareta Herrman visar i sin avhandling hur en radikal omläggning av flera välkända vårdutbildningar på vårdgymnasiet till en sammanhållen utbildning - omvårdnadsprogrammet - togs emot av den första elevkullen. Det fanns bland eleverna de som villigt lät sig omfattas av nyheterna men också de som ställde sig skeptiska och uppfattade försöken att introducera en bred generalistkompetens som en förlust av den egna yrkesrollens tydlighet. Studien visar på de motsättningar som uppstod mellan läroplansintentioner och lärare respektive elevers tolkning av vad en vårdutbildning borde innehålla. --- Sex skolklasser, varav hälften ungdomselever och hälften från komvux-varianten av omvårdnadsprogrammet, har följts under sina tre respektive två utbildningsår och ett år därefter. Dessa elever, unga och vuxna, kvinnor och män, invandrare och svenskar ger sin version av vad som händer under utbildningen.  --- Drömmar och planer för kommande yrkesliv, liksom oron för arbetslöshet påverkade mottagandet av utbildningens innehåll. Många paralleller till Paul Willis klassiska Fostran till lönearbete kan urskiljas. Men en viktig skillnad är hur elever som genomskådat skolan ändå kan göra bruk av kompetenser som utbildningen förmedlat. Skolan utbildade till självständighet men kom att möta ett motstånd den själv rustat med argument.  --- Studien visar att en ny utbildning kan förbereda för mer flytande gränser mellan lönearbete och omsorg om den egna personen, familj och vänner. Genom att utbildningen inte enbart ger yrkeskunskaper för ett arbete inom vård och omsorg utan också gör elever medvetna om livsstilsfaktorer och hälsoeffekter ökas mottagligheten för en riskmedvetenhet och därmed ökad egenvårdskapacitet.  --- Studien visar också manliga elevers och invandrarelevers problem att bli accepterade som fullgoda omvårdare inom ett yrkesfält där svenska kvinnor menar att de har legitimitet.  --- Studien visar också att en omvårdare enligt elevernas bedömning bör ha en viss stil både på insidan och utsidan, dvs att egenskaper, karaktär och framträdande är viktiga för att motsvara den tänkta idealbilden. --- Studien pekar därutöver på de pedagogiska problem som den nya gymnasieskolan måste brottas med, en skola som måste lära sig hantera en mångkulturell problematik, elever som har en mycket bestämd och ibland vad gäller skolans vidkommande mycket motstridig uppfattning om vad de skall utbildas till, och elever som hellre hade gjort något annat än att gå i skolan över huvud taget.  --- Avhandlingens titel är: Förändring med förhinder. Omvårdnadselevers beskrivning av sin yrkesförberedande utbildning
Disputationen äger rum fredagen den 20 november 1998 kl 13.00 --- Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8, Göteborg