Störning i signaleringssystemet kan ge sveda i magen Både koldioxid och kväveoxid, som bildas när magsyra neutraliseras, tycks signalera till magslemhinnan att det förekommer syra som den måste skydda sig emot. Störningar i detta signaleringssystem kan orsaka magsveda och andra magsyrarelaterade symptom. Alla människor producerar stora mängder stark saltsyra i magsäcken. Syran har en avdödande effekt på nedsvalda mikroorganismer vilket minskar risken för infektioner och att den bidrar till att skapa goda förutsättningar för matsmältningen. Den starka syran utgör också ett ständigt hot mot slemhinnan i magsäck och tolvfingertarm som därför är utrustad med flera skyddsmekanismer. När inte skyddssystemen fungerar kan den sura magmiljön ge upphov till sjukdom. T ex samverkar syra och magbakterien Helicobacter pylori till uppkomsten av sår i slemhinnan. Magsårsliknande symptom, utan sår, är mycket vanliga i befolkningen (sk "sur mage" ). Trots intensiv forskning och stora terapiframsteg finns många frågetecken kring dessa symptom. Man vet bl a inte varför magsyra hos en del individer ger symptom medan andra, som bevisligen är lika sura i magen, inte märker någonting. Avhandlingen beskriver hur den syra som bildas i magsäcken registreras och initierar skyddsmekanismer i magsäckens och tolvfingertarmens slemhinna. Dessa nya förklaringsmodeller kan ge nya infallsvinklar för förståelsen och behandlingen av magsyrarelaterade smärtor och andra obehag. En viktig komponent i försvaret mot syran är det slemlager som täcker magsäck och tolvfingertarm invändigt. Underliggande slemhinna transporterar bikarbonat in i slemskiktet som neutraliserar den syra som närmar sig till koldioxid och vatten. I avhandlingen visas att koldioxid tycks fungera som en länk mellan syran inuti tolvfingertarmens hålrum och igångsättandet av en ökad bikarbonattillförsel. Koldioxiden får enzymet kväveoxidsyntas, lokaliserat till det yttersta cellagret i slemhinnan, att börja producera gasen kväveoxid (NO) som i sin tur startar de bikarbonattransporterande systemen. Andra studier från samma laboratorium har visat att magsårsbakterien Helicobacter pylori kan blockera denna kväveoxidbildning. Detta skulle således kunna vara en del av förklaringen till bakteriens magsårsalstrande förmåga. I magsäcken finns ytterligare en mekanism som signalerar syra. Ämnet nitrat som finns i saliv omvandlas av munhålans bakterier till nitrit. När detta nitrit sväljs och reagerar med magsyran bildas stora mängder kväveoxid. Ju surare, desto mer kväveoxid. I avhandlingen visas att måltidsutlöst ökning av det syrastimulerande hormonet gastrin kan hämmas av denna kväveoxidbildning. Det verkar således som att syra inte alltid måste gå via koldioxid utan att kväveoxid direkt kan påverka skyddsmekanismer i magsäckens slemhinna.