Miljön under fosterutvecklingen är av betydelse för hälsan som vuxen

Ogynnsamma förhållanden under fosterutvecklingen förmodas kunna leda till
permanenta förändringar i fysiologiska system som reglerar hormonutsöndring,
övervikt och diabetes hos den vuxna individen.

Forskare vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har i en
råttmodell visat att då foster utsatts för bakterietoxin under tidig
graviditet kunde det leda till att manlig avkomma fick övervikt, nedsatt
känslighet för insulin och hormonförändringar.  Då de blev utsatta för
bakterietoxin strax efter födseln däremot, ledde det till andra hormonella
förändringar som resulterade i ökad känslighet för stress i vuxna honor.

Effekterna av förändrade hormonnivåer under fosterutvecklingen undersöktes
också. Höga nivåer av stresshormon strax efter födseln resulterade i smala
vuxna honråttor som hade en störd sekretion av stresshormoner.

När nyfödda honråttor vid ett enda tillfälle exponerades för det manliga
könshormonet testosteron blev de insulinresistenta som vuxna. De hade
dessutom ökad muskelvikt och omfördelning av fett framför allt till buken.
Denna typiskt ”manliga” kroppssammansättning skedde trots att honorna hade
lägre testosteronnivåer än vuxna råttor.

Leptin är ett hormon som hos vuxna är involverat i att reglera kroppsvikten.
Leptin tros också spela en roll under fostertillväxt och fosterutveckling.
Hos avkomman undersöktes effekterna av råttmammans höga leptinnivåer under
tidig graviditet. De vuxna råttor som exponerats för höga leptinnivåer under
fosterutvecklingen visade sig vara kortare, ha en minskad benmassa, samt
vara smalare än råttor som inte exponerats för leptin under
fosterutvecklingen. De uppvisade också vissa förändringar i könshormon- och
stresshormonnivåer.