Det dagliga resandet avspeglar förändrade levnadsvillkor  -  
I det vardagliga resandet sker 8 av 10 resor med endast föraren i bilen. I det rutinmässiga körandet har många individer utvecklat och renodlat egna och högst personliga vanor; att lyssna på radion eller på musik; att röka; eller att "bara vara". En man berättar att han sedan några år tillbaka alltid rakar sig i bilen varje morgon, eftersom han ändå alltid hamnar i bilköer och vill utnyttja tiden till något vettigt. Genom de resvanor som utvecklats uppfyller bilen individuella behov och utgör därmed också en kulturell barriär mot att ta steget till att t ex åka kollektivt eller att samåka (och underordna sig andras viljor). Dessa bilisters okunskap om kollektivtrafiken är också stor, ibland total.
De flesta bilister bär på ambivalenta känslor i samband med ett vanemässigt bruk av bil. Funderingar om vad bilanvändandet innebär för miljön, medvetenheten om de alternativa sätt att resa som trots allt finns o s v blev tydliga genom de intervjuer som Håkan Andréasson har genomfört. I alla intervjugrupper finns en medvetenhet om att bilismen spelar en negativ roll i miljöhänseende, men det finns också intressanta differenser i hur man ser på detta. Det hänger samman med det flöde av motsägelsefull expertkunskap som florerar, något som bidrar till att generera kluvna känslor. Det handlar exempelvis om att hantera frågor som berör risk och tillit till teknik och teknikutveckling. 

  -  Det råder tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors sätt att resa i vardagen. Kvinnor har på dryga fyrtio år generellt sett gått från passiva till aktiva bilister och i det hänseendet blivit jämställda med männen, men bilen har också möjliggjort ett konserverande av traditionella könsroller. Många kvinnor har fortfarande huvudansvar för hem och barn. För kvinnor i yrkeskarriärer som bor i radhus- och villaområden är bil en nödvändighet för att få vardagen att fungera. Bilen har i det sammanhanget inte inneburit någon förbättring av jämställdheten i hemmen. Ett annat område som blev tydligt och förenade kvinnor genom samtliga intervjuundersökningar ­ och som inga män talade om - var uppfattningen om bilen som ett skydd mot olika faror. I bilen känner många kvinnor en trygghet de inte upplever när de reser kollektivt, promenerar till hållplatsen eller står och väntar på bussen eller spårvagnen.

  -  Intervjuerna med dem som alltid åker kollektivt presenterar en rad insikter som många menar sig ha funnit. Att inte ha bil innebär exempelvis ekonomiska vinster som ger möjligheter till berikande fritidsrelaterade sysselsättningar (t ex resor eller hobbyverksamheter). Genom att bo strategiskt i förhållande till kollektiva trafikförbindelser slipper man att vara bilberoende. Vid resor i kollektivtrafiken går det att koppla av med läsning av tidningar och böcker - något som omöjligt en bilist kan syssla med. Genom att promenera, cykla o s v erhålls en bättre kondition än vad bilisterna får, vilket är hälsobefrämjande.

  -  De ungdomar som har intervjuats markerar kraftfullt mot de äldre generationernas sätt att använda bil och vill inte själva se sig som slentrianmässiga bilbrukare i vuxen ålder. Detta kan komma att innebära att annorlunda resvanemönster utvecklas i framtiden. De starkaste indikatorerna utifrån denna studie på att en värderingsmässig förskjutning är på gång bland unga utgörs av att körkortet har låg prioritet, att de unga i första hand ser bilen som ett praktiskt hjälpmedel resp. att de kopplar samman bilismen med miljörelaterade frågor och resonerar reflexivt inför framtiden. I ungdomarnas sätt att resonera finns onekligen potentialer för en ny syn på det vardagliga resandet. Det kan leda fram till mer flexibla resvanor där den nu dominerande formen för bilinnehav - privatbilismen - till en del kan komma att ersättas av t ex kooperativa ägarlösningar.
Håkan Andréassons avhandling lyfter fram det vardagliga resandets kulturella orsakssammanhang. Undersökningen är begränsad till göteborgsregionen, men kan i långa stycken gälla vilket storstadsområde som helst med utvecklad massbilism. I studien koncentreras analysen till resandet med bil och kollektivtrafik (andra ressätt, t ex att cykla eller promenera, faller därför utanför).
  -  Avhandlingens titel: Resenärer i bilsamhället. Vardagligt resande i kulturell 
belysning. 
  -  Disputationen äger rum fredagen den 8 september 2000 kl 10
  -  Sal L100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8
  -  Närmare upplysningar kan fås från Håkan Andréasson: tel 031-773 5326,
  -  e-post: hakan.andreasson@ethnology.gu.se