Vad symboliserar vissa ljud?

I onomatopoetiska (ljudhärmande) och andra ljudsymboliska ord och uttryck, såsom till exempel fladdra, flaxa,
plaska, slaska, fjantig, fjollig, kan det sägas att det finns en motiverad koppling mellan ordets uttryckssida och
dess innehållssida. Åsa Abelin har gjort en analys av alla konsonantkombinationer ( s k konsonantkluster) i
svenskan i syfte att utröna vilka konsonantkombinationer som är ljudsymboliska, i vilken grad de är det samt vilka
betydelser som är kopplade till dessa. Hon har också gjort jämförelser mellan olika språk i syfte att förklara
ljudsymbolismens väsen.

Även vissa vokalers ljudsymbolik berörs, samt hur kombinationer av konsonantkluster förekommer i början och i
slutet av ord. Åsa Abelin konstaterar även att det finns likheter mellan olika, ej besläktade, språk när det gäller vissa
ord, t ex interjektioner som "aj" och ord som beskriver djurläten. Hon har också studerat ljudsymbolismen i vissa
konsonantkombinationer och hur de tolkas när de förekommer i nyskapade "nonsensord". Detta har gjorts med
hjälp av experiment där försökspersoner, mer eller mindre fritt, fått tolka innebörden i nyskapade ord som t ex
"fnotig" och "skvatig". Det visar sig då att dessa ord tolkas i likhet med "riktiga" ord med samma inledande
konsonantkombinationer, d v s "fnotig" tolkades som något nedsättande och "skvatig" som något blött.
Försökspersonerna fick också själva skapa nya ord, på ett mer eller mindre styrt sätt, och de konsonantkluster och
andra ljud de använde jämfördes med resultaten av den lexikaliska analysen.

I undersökningen bedömdes ca 1 000 ord vara ljudsymboliska. De flesta av svenskans konsonantkluster är
ljudsymboliska - i högre eller lägre grad. Olika konsonantkluster har olika betydelseprofiler; de kan kopplas till
olika betydelser i olika omfattning. De olika betydelserna kan oftast relateras till något av de olika sinnena hörsel,
syn, känsel eller till attityder och känslor. Experimenten med tolkning och produktion av nybildningar visade att alla
orden tolkades och producerades som förväntat. De språkjämförande studierna visade att det finns stora likheter
men också skillnader mellan de olika språken, samt att skillnaderna var större inom vissa betydelseområden än
inom andra.

Avhandlingens titel är: Studies in Sound Symbolism.
Disputationen äger rum fredag 14 maj 1999 kl 10.00
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Närmare upplysningar: Åsa Abelin, e-post: abelin@ling.gu.se