Uppsala på 1000-talet - en hednisk utpost i Europa eller säte för den svenska kristna kyrkan?  
--- I mötet mellan vikingatid och medeltid satt den unge domskolemästaren Adam i Bremen och skrev den första ingående beskrivningen över norra Europa. 
Mest berömt i denna framställning är skildringen av det gyllene templet och den blodiga hedniska kulten i Uppsala. 
Vid samma tid restes emellertid ett tusental runstenar kring Uppsala, och dessa vittnar om att aristokratin i området var i hög grad kristen. 
För att försöka förklara denna motsägelse i källmaterialet ger sig Henrik Janson i denna avhandling i kast med att undersöka orsakerna till att Adam skrev sin märkliga beskrivning som han gjorde.   
--- Spåren leder djupt in i de stora politiska frågorna i 1000-talets Europa. Förklaringen som erbjuds är lika överraskande som förbluffande. 
Uppsala var inte den sista utposten för en germanskt hednisk kulturkrets i Europa som det hittills tagits för givet. 
I Uppsala fanns i själva verket huvudsätet för den kyrkliga organisation och det svenska kungadöme som med tillfälligt stöd i Rom förkastade den bremensiske ärkebiskopens anspråk på kyrklig överhöghet 
över riket. Adams skildring bär tydliga tecken på att kunna läsas som en satir över tillståndet i Rom.  
--- Avhandlingens titel är: Templum nobilissimum. Adam av Bremen, Uppsalatemplet och konfliktlinjerna i Europa år 1075.  
--- Disputationen äger rum lördagen den 14 november 1998 kl 10.00  
--- Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg