Från klasskampsparti till folkhemsföreträdare - om ideologisk förändring inom SAP  -  Motgångarna i årets val har satt igång en intensiv ideologisk debatt inom det socialdemokratiska partiet. Behovet av förnyelse verkar överhängande. Även tidigare har man haft behov av ideologisk reorientering. I sin avhandling undersöker Tomas Jonsson SAP:s ideologiska förändring från partiets tillkomst och fram till 1944. Utsugningsbegreppet som funnits i partiprogrammet i 33 år har spelat en central roll för SAP:s ideologiska förändring från ett mer uttalat klasskampsparti till ett statsbärande parti. Begreppet har dock blivit bortglömt i SAP:s historia - möjligen är det en nödvändig glömska för folkhemmets framträdande.  -  I centrum för avhandlingen står partiets möten med de instanser som är inrättade som ett försvar av den privata äganderätten till produktionsmedlen: stat, rätt och nation, och de förändringar av partiets ideologi, politik och organisation dessa möten ger upphov till. Partiets ursprungliga mål formuleras i det första partiprogrammet från 1897 som en strävan att erövra och upphäva den privata äganderätten till produktionsmedlen och därmed även klasserna som sådana. När partiet tar del av och så småningom erkänner staten, rätten och nationen i dess kamp för politiskt inflytande, kommer det följaktligen att upprätthålla och angripa den privata äganderätten till produktionsmedlen samtidigt. En dubbelhet som härrör från själva statens funktionssätt, utifrån dess uppdelning i olika delvis motstridande och stödjande instanser. Partiets mål och strävan förändras på olika vis i försöken att upphäva detta dubbla förhållningssätt till äganderätten. En av de mest avgörande följderna av SAP:s möte med staten är framträdandet av utsugningsbegreppet i partiets ideologi.  -  Utsugningsbegreppet förs in i partiprogrammet 1911, blir det centrala begreppet i 1920 års program och tas bort 1944. Det är märkligt bortglömt och missbedömt i historieskrivningen om SAP. Tomas Jonsson placerar in utsugningsbegreppet i ett ideologiteoretiskt ramverk som gör det möjligt att beskriva hur dess roll och funktion är alldeles avgörande för SAP:s förändringar fram till folkhemsföreträdare och statsbärande parti. Begreppets centrala plats i partiets ideologi härrör från partiets försök att undvika eller kringgå konflikten mellan att angripa och att upphäva den privata äganderätten till produktionsmedlen. Genom att Tomas Jonsson tar fasta på utsugningsbegreppets specifika roll i partiets ideologiska förändring kan denna beskrivas på ett radikalt annorlunda sätt än i tidigare forskning. En central punkt i denna förändring är det intima sambandet mellan ideologisk, politisk och organisatorisk förändring. Ett samband som kan formuleras som en relation mellan en alltmer kluven ideologi och en alltmer hierarkisk partiorganisation. Partiets ideologi klyvs i mötet med statens olika instanser samtidigt som den organisatoriska apparaten blir alltmer centraliserad och styrande. Samtidigt visar överskridandet av utsugningsbegreppet i slutet av 20-talet på hur medborgarbegreppet träder in som dess ersättning som centralt begrepp i ideologin. Det är först när detta skett som medborgarbegreppet kan knytas till folkhemsbegreppet, vilket gör det möjligt att formulera arbetarklassens intressen såsom underordnade och ej skiljaktliga från de allmänna medborgarintressena, dvs hela samhällets, folkets, intressen. Det är först i och med detta som SAP kan etablera en politisk hegemoni och framträda såsom förvaltare av en kapitalistisk stat, med en socialpolitik som riktar sig till samhällets samtliga medborgare.  -  Avhandlingens titel är: "Att anpassa sig efter det möjliga." Utsugningsbegreppet och SAP:s ideologiska förändringar 1911-1944. 
Disputationen äger rum lördagen den 12 december 1998 kl 11.  -  Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6  -