Innebär nedskärningarna av de sociala välfärdsanordningarna att vi är på väg tillbaka in i 1800-talets välgörenhet?
Och vad bestod i så fall denna av? Detta är frågor som blir belysta och diskuterade i Birgitta Jordanssons
avhandling kring fattigvårdspolitik i brytningen mellan det agrara och det moderna, borgerliga samhället, det vill
säga under 1800-talets senare hälft. 

 - Avhandlingen tar sin utgångspunkt i relationen mellan könen och det sätt som denna kom att bestämma relationen
mellan olika områden i samhället. Detta blir konkret belyst utifrån fattigvårdspolitiken, som vid den här tiden
omfattade både den offentliga fattigvården och delar av den frivilliga välgörenheten. Med denna definition av
fattigvårdspolitik problematiseras även själva välgörenhetsbegreppet och även synen på fattigdom under perioden. I
avhandlingen görs denna distinktion mellan traditionell och kvinnlig välgörenhet samt mellan så kallad drabbande
fattigdom, det vill säga fattigdom inom borgerligheten, och den fattigdom som knöts till den egendomslösa
arbetarbefolkningen. Fattigdomspolitiken inriktades på arbetarbefolkningen. 

 - Den offentliga fattigvården var en verksamhet som utövades inom auktoritativa politiska ramar - av män. Den
kvinnliga välgörenheten ses som en medhjälpare till denna offentliga verksamhet. Den kvinnliga verksamheten
legitimerades utifrån föreställningarna om kvinnligheten under perioden. Den gav således de borgerliga kvinnorna
en möjlighet att agera inom det socialpolitiska området trots att de formella begränsningarna för kvinnors
samhälleliga aktivitet var omfattande. De båda verksamheterna kompletterade varandra utifrån en gemensam
målsättning, vilken diskuteras i termer av inneslutning. Samtliga samhällsmedlemmar skulle inordnas i
samhällsgemenskapen och fattigvårdspolitiken kom att bli ett av de redskap som användes för att uppnå detta. På så
vis diskuteras 1800-talets borgerliga samhällssyn som en samtidsspecifik föregångare till 1900-talets
folkhemspolitik. 

 - Detta innebär att det är möjligt att påvisa en kontinuitet från 1800-talet och fram över större delen av 1900-talet. Det
innebär även att de senaste årens utveckling kommer att framstå som ett brott gentemot denna långvariga trend. I
dagens samhällsvetenskapliga diskussioner ligger betoningen snarare på uteslutning där begreppet 'social exclusion'
har fått aktualitet. 

 - Avhandlingens titel är: Den goda människan från Göteborg. Genus och fattigvårdspolitik i det borgerliga
samhällets framväxt.
 - Disputationen äger rum fredagen den 6 juni 1998 kl. 13.00 
 - Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg