En ny syn på arkeologin
 
I dagsläget tycks den arkeologiska verksamhetens mål och medel vara klart definierade och huvudmålet är
primärt att beskriva, bevara och kontrollera den materiella kultur som härrör från förhistorien. Under de senaste
decennierna har det emellertid inom den internationella arkeologin öppnats nya teoretiska fält och nya
problemkomplex, som delvis ifrågasätter den rådande samstämmigheten rörande arkeologins mål och sättet att
fullfölja dessa.
 
Arkeologin har under den senaste trettioårsperioden, och särskilt markant under de senaste 15 åren, anammat
en rad filosofiska och samhällsvetenskapliga resonemang som bl a är hämtade från hermeneutiken,
fenomenologin, marxismen, strukturalismen och post-strukturalismen. Detta har lett till att självreflektiva
frågekomplex som bl a själva grunden för den arkeologiska tolknings- och förståelseakten och arkeologins
samtidspolitiska dimensioner kommit att diskuteras. De aktuella teorierna tillhör allmängodset inom flertalet av de
humanistiska disciplinerna, men arkeologin tycks av olika skäl lida av en teoretisk eftersläpning i förhållande till
dessa. Detta är fallet inte minst i Sverige där det arkeologiska intresset för filosofiska och samhällsvetenskapliga
resonemang haft svårt att få fäste i diskussionerna.
 
Håkan Karlssons avhandling utgör ett försök att: 1) presentera den tyske filosofen Martin Heideggers (senare)
tänkande rörande relationen mellan det mänskliga tänkandet och Varat (som historia) för en arkeologisk
läsekrets, 2) bidra till att bredda de teoretiska diskussionerna inom arkeologin och peka på vikten av filosofiska
resonemang inom arkeologin, 3) diskutera en kontemplativ form av arkeologi som är inspirerad av Heideggers
resonemang rörande det mänskliga tänkandets konstitution, och peka på att denna kontemplativa arkeologi kan
bidra till att orientera arkeologin i en existentiell och självreflektiv riktning där vi erhåller ett alternativt sätt att
betrakta oss själva, grunderna för vårt tänkande och vår relation till de ting som finns i världen.
 
Den kontemplativa arkeologi som diskuteras innehåller därför resonemang som kan leda till ett självreflektivt
ifrågasättande inte bara av vårt varande som arkeologer och människor utan även av den samtida arkeologins
mål och medel.
 
Avhandlingens titel är: Re-Thinking Archaeology (Att tänka om arkeologin)
Disputationen äger rum fredagen den 29 maj 1998 kl 10.00
Sal 219, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg