Allergisk reaktion kan hämmas Forskare har i försök lyckats hämma en allergisk reaktion. Djur som fick ett speciellt protein
bildade en faktor i blodet som kunde förmedla tolerans mot sjukdomen. Försöken visar också att immunförsvaret hos en individ varierar
beroende på när i livet man utsätts för en viss bakterie. En av immunsystemets uppgifter är att reagera på främmande ämnen som tränger in i
kroppen, t ex virus och bakterier. Sådana ämnen finns i vår omgivning, t ex i maten. Tack vare att människans immunsystem är så snillrikt
uppbyggt utvecklar vi tolerans mot dessa ämnen. Hos människor med någon typ av immunologisk sjukdom, t ex födoämnesallergi, fungerar
inte denna tolerans. Studier visar emellertid att djur som äter ett speciellt protein bildar en faktor i blodet som kan överföra den
immunologiska toleransen till djuret. Om djuret hade en pågående immunologisk reaktion mot proteinet, på samma sätt som vid sjukdom, så
hämmade faktorn denna reaktion. Faktorn verkar delvis bestå av transplantationsmolekyler, som utgör grunden för vårt immunförsvar. Forskarna
tror att det är tunntarmens epitelceller (de celler som täcker kroppens hud och slemhinnor) som bildar den här faktorn, vars unika struktur kan
underlätta bildandet av celler som kan förmedla immunologisk tolerans. Avhandlingen visar också att immunförsvaret mot en bakterie, som
normalt förekommer i tarmen, varierar beroende på vid vilken ålder individen möter bakterien. En tidig kontakt i livet med bakterien skapade
immunologisk tolerans mot bakteriestrukturer från den undersökta bakterien. Däremot resulterade en exponering i vuxen ålder i en förstärkt
immunologisk reaktion mot bakterierna. Resultaten kan ha betydelse när man värderar användandet av levande bakterier vid vaccinering via
tarmen.