Ack Värmeland - en särpräglad regional identitet Hur konstrueras idén om en region i form av berättelser som kombineras på olika sätt för att skapa idéer, värden och normer som kan användas för ekonomiska, politiska, sociala och kulturella syften? Carina Kullgrens avhandling behandlar det svenska landskapet Värmland, dess natur, landskap, människor och historia. Olika teman, som exempelvis landskapet, människor, produktionsformer och historiska perioder har formats till berättelser som är ämnade att naturalisera Värmland genom att markera dess gränser och identifiera dess kärna. Samtidigt bidrar kategoriseringarna till att underminera klara och entydiga gränsdragningar och bestämningar. Värmland kan då sägas existera som ett antal flytande identifikationspunkter i en imaginär geografi i form av skilda berättelser om t ex dess långa historia och tidigare perioder av självstyre. Det mest utmärkande draget som landskapet tillskrivs är den mångfald av egenheter och drag som landskapet sägs ha, vilket betraktas som en värdefull berikning och förstärkning av dess identitet och betydelse. Ett centralt tema i diskursen om Värmland är "värmlänningarna". I skönlitteratur och andra slags texter framträder värmlänningen som en märklig figur. När man jämför olika beskrivningar av den sociala gemenskapen tydliggörs könsskillnader, där det manliga favoriseras som en produktiv kraft till skillnad mot det kvinnliga som karaktäriseras som mer "naturligt", vackert och vördnadsvärt, och därmed placeras i reproduktionssfären. Men samtidigt sägs Värmland vara befolkat av kvinnor som avviker från mer vedertagna uppfattningar av könsskillnader. Därmed blir de gränsfigurer och kan bidra till att stärka idén om Värmland som raka motsatsen till centrum, och på så sätt underbyggs föreställningar om en särpräglad regional identitet. Den komplexa idén om Värmland har spridits längs några viktiga institutionaliserade vägar. I och med industrialiseringen omvandlades landskapet på sätt som förändrade förutsättningarna även för produktionen av mentala föreställningar om provinsen. Ett annat viktigt flöde av information som påverkar Värmland som en region är den betydelse sociala rörelser, liksom politiska och finansiella initiativtagare, har haft. På senare år har det utvecklats strategier för att berätta om landskapet som ett föremål för turism, vilket måste förstås mot bakgrund av den ekonomiska tillbakagång som gjort landskapet till en finansiellt försvagad region med minskande befolkning. Samtidigt har den politiska rekonstruktionen av Europa etablerat nya vägar och förutsättningar för regional identiteter som resulterat i både möjligheter och tvång till vidgad självförvaltning. Förändringarna tvingar allt fler regioner att skapa särskilda bilder och karaktäristiker av sig själva i relation till andra regioner i Europa. Den huvudsakliga narrativa spänningen ligger därmed inte primärt mellan center och periferi utan mellan regionalt baserade kluster av regionernas attraktiva fördelar. Avhandlingens titel är: Mellan Norge och Sverige. Värmländsk regionalitet i diskurs och praktik. Disputationen äger rum tisdagen den 6 juni 2000 kl 10.00 Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8 Närmare upplysningar: Carina Kullgren, tel 0521-26 42 75, fax: 0521-26 42 98, e-post: Carina.Kullgren@vbg.htu.se