Vad gör en lag till en lag - förutom juridiken?



I både Sverige och Finland antar riksdagen lagar. Regeringen respektive republikens president utfärdar
förordningar, medan andra föreskrifter respektive olika beslut utfärdas av olika myndigheter i Sverige
och Finland. Ur ett juridiskt perspektiv är en lag alltså en författningstext som är utfärdad av riksdagen.
Men vad utmärker nutida lagar språkligt sett? Detta är en av de frågor som Hans Landqvist försöker
besvara i sin doktorsavhandling.

I avhandlingen undersöks ett antal lagar från perioden 1985?1995. De svenska och finländska
lagtexterna är utvalda så att de matchar varandra i fråga om sitt innehåll, t.ex. alkohollagar, köplagar
och skuldsaneringslagar. Eftersom Finland är ett officiellt tvåspråkigt land, utfärdas all lagstiftning på
finska och svenska. De svenskspråkiga texterna i Finland är vanligen översatta från finska, men juridiskt
sett betraktas båda språkversionerna som originaltexter och man brukar säga att "de äger lika vitsord".
Undersökningen gäller vad som utmärker lagtexter i förhållande till andra typer av juridiska facktexter och
vad som förenar och skiljer utformningen av nutida lagar i Sverige och Finland.

De svenska och finländska lagtexterna uppvisar stora likheter sinsemellan. Ett antal skillnader mellan de
undersökta lagarna och andra sorters juridiska facktexter föreligger. Likheter och skillnader visar sig
främst när det gäller textstruktur, dvs. lagtexternas uppbyggnad med olika textelement som exempelvis
ingresser, rubriksystem, definitioner, hänvisningar och avslutningar, men de visar sig också i fråga om
meningsbyggnad. Däremot finns det förhållandevis små olikheter mellan de svenskspråkiga lagtexterna
både beträffande textstruktur och meningsstruktur, trots att lagarna är tillkomna i två länder och trots att
flertalet av de finlandssvenska texterna är översatta från finska. 

Likheterna mellan de undersökta lagtexterna kan delvis förklaras med att de representerar en genre med
mycket speciella egenskaper och med en lång tradition, som i mycket är gemensam för Sverige och
Finland. Genren och traditionen förklarar skillnaderna mellan lagtexterna och andra sorters juridiska
facktexter. En förklaring till likheterna mellan de svenska och finländska lagarna kan vara att lagstiftarna
har att följa officiella rekommendationer för författningsspråket, eftersom språkvårdare sedan 1960-talet
strävar efter att förbättra och förenkla författningstexter och andra myndighetstexter. Olikheterna mellan
de svenskspråkiga lagtexterna från Sverige och Finland kan förklaras med att traditionerna inte är exakt
desamma, att rekommendationerna inte är fullständigt identiska och att flertalet finlandssvenska
författningstexter är översättningar från finska.

Avhandlingens titel är: Författningssvenska. Strukturer i nutida svensk lagtext i Sverige och Finland. 
Disputationen äger rum lördagen den 25 mars kl. 10.15
Lilla Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar: Hans Landqvist, tel. 031-773 45 38 (arb), e-post: Hans.Landqvist@svenska.gu.se