Hur förstå forskningens vardag?

Catharina Landströms avhandling handlar om vilka verktyg som står vetenskapsteorin till buds för att berätta om och förstå
den vetenskapliga forskningens vardag. I en undersökning av olika molekylärbiologiska verksamheters innehåll,
organisation och sammanlänkning över avstånd i olika globala cirkulationssystem utvecklar författaren argument både
omkring berättandet som sådant och om samtida teknovetenskap. Genom att kombinera fransk aktörs-nätverkteori med
nordamerikansk feministisk poststrukturalism skapas en berättarstil vilken tillåter att teknovetenskapens olika aspekter
belyses som både lokala och globala. 

 - Aktörs-nätverkteori är en ansats inom vetenskapsstudier som betonar handlingar och relationer, till skillnad från traditionellt
vetenskapsfilosofiskt synsätt som ser vetenskap som logiska system. Forskning utifrån denna ansats begagnar sig av
begrepp som "translation", "black box", "technoscience", "inscription" och "centre of calculation" för att dels betona
betydelsen av representationer och dels distansera sig från traditionell samhällsvetenskaplig teori. Avhandlingen diskuterar,
kritiserar och utvecklar denna ansats. Nordamerikansk feministisk poststrukturalism är en i avhandlingen använd
benämning på vissa idéströmningar i den feministiska diskussionen. Exempel på begrepp aktuella inom dessa diskussioner
är "story-telling", "betrayal" och "situated knowledges" vilka används för att belysa osäkerheten i relationen mellan forskare
och det utforskade, samt betona kunskapens beroende av sammanhanget. I avhandlingen används dessa idéer för att
problematisera det vetenskapsteoretiska undersökandet och berättandet, samt för att formulera ett alternativt kunskapsideal
som betonar mångfald.

 - Med dessa teorier och metodansatser som ramverk berättar författaren i avhandlingen om vardagsaktiviteter i två
molekylärbiologiska laboratorier i Göteborg, men också om hur tillverkare av instrument för molekylärbiologisk forskning
förhåller sig till och använder sig av sin omgivning. I dessa berättelser framhävs betydelsen av platsen som aktiviteterna
utförs i. "Plats" är en aspekt som uppmärksammas alltmer inom samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning och i
denna avhandling diskuteras plats som en faktor vilken påverkar teknovetenskapens innehåll och form. För att tydligare
belysa relationer över avstånd analyseras "world wide web"- marknadsföringen av produkter som används inom
molekylärbiologisk forskning samt hanteringen av publicerade texter i bibliotek och hur de cirkuleras. Härmed menas att
"det globala" inte nödvändigtvis måste vara utsträckt i rummet utan likaväl kan bestå av representationer som görs
tillgängliga på ett ställe.

 - Avhandlingens titel är: Everyday actor-network. Stories about locals and globals in molecular biology.
 - Disputationen äger rum fredagen den 27 mars 1998 kl. 12.00 
 - Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg