Stora regionala politiska skillnader i Sverige på 1800-talet  -  Att det finns stora skillnader mellan olika landsdelar i Sverige är uppenbart. Allt ifrån föreställningar om gemytliga skåningar, "goa" göteborgare och tystlåtna norrlänningar till mer konkreta faktorer som jordbruksstruktur och ekonomiska förhållanden. Dessa regionala skillnader, på alla möjliga olika områden, är ett viktigt element för att såväl förstå den historiska utvecklingen som de nuvarande förhållandena. Betydelsen av regionalism och regioner diskuteras i dag, både i Sverige och internationellt. Skapandet av ett västsvenskt storlän, liksom Skåne län, kan ses som uttryck för den större vikt som tillmäts regionerna i dagens samhälle. Henrik Olssons avhandling handlar dock om de regionala politiska skillnader som fanns i Sverige under 1800-talet.  -  Utvecklingen på landsbygden kom under 1800-talet att på ett avgörande sätt förändra böndernas levnadsvillkor. Jordbruket kommersialiserades och produktionen steg kraftigt. Samtidigt skedde det en allt större differentiering och proletarisering inom jordbruksbefolkningen. Utvecklingen var dock inte likformig i alla delar av landet, utan det förelåg betydande regionala skillnader. Genom bondeledamöternas ställningstaganden i ett antal frågor i riksdagen har Henrik Olsson undersökt hur det politiska mönstret såg ut och utvecklades under århundradet. Avhandlingen har på denna punkt givit tydliga resultat. Under första hälften av 1800-talet fanns de reforminriktade bönderna i Väst- och Östsverige. I Skåne, Blekinge och Gotland, liksom i Norrland och större delen av Bergslagen dominerade en konservativ inriktning. Under några decennier efter 1850 genomgick det politiska mönstret en drastisk förändring. Mot slutet av seklet hade ett nytt mönster etablerats där Skåne, Bergslagen och södra Norrland nu var hemvist för de radikala bönderna. I de öst- och västsvenska områdena var bondegruppen vid denna tidpunkt konser-vativ. Endast i Blekinge och på Gotlands saknades tendenser till förändring; länen var utpräglat konservativa under hela 1800-talet.  -  En viktig del av avhandlingens syfte är också att förklara de skillnader som framkom. Undersökningen visar att det inte fanns några enskilda eller enkla faktorer som kunde förklara de regionala skillnaderna. Förklaringarna är komplexa och kan egentligen inte skiljas från varandra. Ekonomiska faktorer kan inte sägas vara avgörande. Snarare var det sociala förhållanden, böndernas relation till andra grupper på landsbygden, som måste framhållas som den enskilt viktigaste faktorn för bondegruppens politiska ställningstaganden. Det var dock kombinationen av sociala, religiösa och ekonomiska faktorer som var orsaken till de regionala politiska skillnaderna inom bondegruppen under 1800-talet.  -  Avhandlingens titel är: Öst och Väst eller Nord och Syd. Regionala politiska skillnader inom den svenska bondegruppen 1809-1900. 
Disputationen äger rum lördagen den 19 december 1998 kl 10  -  Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8 Göteborg