Calciumreglering under könsmognad hos laxfiskhonor: Estradiol-17b och
kalcifierad vävnad


Bakgrund och mål:
När laxfiskhonan blir könsmogen utvecklas hennes ägg. Till detta behövs kalcium, som kan tas från både
omgivningen (vattnet och födan) och/eller fiskens kalcifierade vävnad (fjäll och skelett). Både fjäll och skelett kan
resorberas av speciella celler som kallas för osteoklaster. När dessa vävnader resorberas frigörs kalcium.
Under könsmognaden ökar halterna av hormonet estradiol-17b (E2) i blodet. E2 stimulerar levern till att börja
producera vitellogenin som är en ägguleprotein precursor. Vitellogenin binder kalcium och komplexet
transporteras med blodet till äggen där det tas upp och lagras. Under denna period av uppbyggnad av äggen ökar
därför honans kalciumbehov. Målet med denna studie var att undersöka varifrån det i äggen inlagrade kalciumet
tas, och att öka kunskapen om de kalciumregleringsmekanismer och strategier som finns och används hos
benfiskar under könsmognaden. Studien fokuserades särskilt på effekten av E2 på fjäll och skelett hos laxfiskar.

Resultat och slutsatser:
I de flesta försök som ingår i denna avhandling användes E2-behandlade icke könsmogna fiskar som en modell
för att specifikt studera de E2-inducerade effekter på kalciumbalansen som sker under könsmognaden hos
laxfiskhonor.

Erhållna resultat tyder på att det ökade kalciumbehovet delvis tillgodoses genom ett ökat upptag av kalcium från
omgivande vatten. Kalcium tas även från fiskens fjäll samtidigt som skelettet skyddas från resorption.
Mekanismen bakom den ökade fjällresorptionen är att E2 ökar osteoklasternas aktiviteten genom att binda till
speciella receptorer. Tvärtemot minskar E2 osteoklasternas aktivitet i skelettet, och därmed hämmas skelettets
resorption. Detta tyder på att vissa skillnader finns mellan osteoklasterna i de två vävnaderna. Det är också
intressant att notera att E2 hämmar resorptionen av skelettet även i människa och att E2 ofta används som
behandling mot benskörhet hos äldre kvinnor.