Rökare har ofta bakterier i luftrören Det är tidigare känt att rökare med kronisk bronkit (slemhosta) ofta har bakterier i sina luftrör även när de inte har en akut luftrörsinfektion. En studie från Göteborgs universitet visar nu att även rökare utan symtom på bronkit också ofta har bakterier i luftrören. Den här närvaron av bakterier kan leda till inflammation och därigenom ha betydelse för utvecklingen av kronisk bronkit som är en mycket vanlig sjukdom hos rökare. Studien visar också att rökare har färre antikroppar i blodet som skyddar mot bakterier. Studien omfattar även andra analyser av immunsystemet. Dessa undersökningar visar att "friska" rökare och rökande bronkitiker med mycket infektioner inte verkar skilja sig mycket från varandra vad gäller immunsystemets funktion. Däremot har rökning och kön stor betydelse. När det gäller mängden antikroppar av typen IgG2,som anses särskilt betydelsfulla i försvaret mot bakterier som orsakar luftvägsinfektioner, är skillnaden mellan rökande och icke-rökande kvinnor extra stor. Däremot sågs inget samband mellan infektionsbenägenhet och låga halter av antikroppar i blodet. Att rökning sänker antikroppshalten i blodet särskilt hos kvinnor kan vara uttryck för en större känslighet för rökningens skadeeffekter hos kvinnor än hos män. Fyndet innebär att man i sjukvården framgent bör ta hänsyn till rökvanor och kön när man analyserar antikroppshalten i blodet, en vanlig undersökning vid utredning av orsaker till ökad infektionsbenägenhet. Studien genomfördes under 1993-1997 på knappt 150 vuxna personer i Göteborg, fördelade på tre grupper: personer som aldrig rökt, rökare utan symtom på luftrörssjukdom samt rökare med kronisk bronkit och återkommande infektioner i luftrören. Syftet med undersökningen var att söka en förklaring till den stora risk för återkommande infektioner som många rökare med kronisk bronkit löper. - Men det är alltså fortfarande oklart varför endast vissa rökare har besvär med återkommande infektioner. Troligen finns förklaringen i det lokala infektionsförsvaret i lungorna. Det är på detta intresset bör fokuseras i kommande studier, säger Ingemar Qvarfordt, ansvarig för studien.