Effektivare vaccin mot allergi och infektion Vacciner mot infektionssjukdomar kan bli mer effektiva. Det kommer eventuellt i framtiden att bli möjligt att tillverka en ny typ av vaccin som förhindrar eller botar allergier. I bägge fallen handlar det om att påverka immunförsvaret i slemhinnorna. De flesta sjukdomar orsakas av mikroorganismer som tar sig in via en slemhinna, t ex via mat. Det är därför viktigt att ha ett effektivt första immunförsvar på slemhinnan för att vara skyddad mot infektion. För att åstadkomma detta är det oftast bäst att administrera vaccin via en slemhinna. På slemhinnan, speciellt i mag- och tarmkanalen, är miljön dock mycket ogästvänlig och i vissa fall bryts vaccinet ner innan det når slemhinnan och ger därmed inte önskat skydd. Dessutom är ofta upptaget av de ämnen som trots allt når slemhinnan dåligt. I denna avhandling används en komponent från ett drickbart koleravaccin för att göra slemhinnevaccin effektivare. Denna komponent, som benämns "kolera B-subenhet (CTB)" har förmåga att specifikt binda till, och tas upp av, receptorer som finns på slemhinnans yta. Avhandlingen visar att om vaccinkomponenter kopplas till CTB tas vaccinet upp i högre grad av celler på slemhinnans yta och ett effektivt lokalt immunförsvar kan stimuleras. Inte speciellt förvånande har det visat sig att vacciner som är drickbara stimulerar ett bra immunsvar i tarmen, vaccin som adminstrerats vaginalt ger bra effekt i könsorganen och vaccin som ges via nässlemhinnan stimulerar ett immunsvar i luftvägarna. Vad som däremot var något förvånande var att immunsvar i könsorganen också effektivt kunde stimuleras av vaccin via nässlemhinnan, ibland till och med bättre än vid lokal vaccination i vagina. En allergisk individ har utvecklat ett skadligt immunförsvar mot normalt ofarliga ämnen (allergener), t ex björkpollen. I dagsläget finns det två sätt att behandla allergier. Det vanligaste är en ospecifik behandling med anti-inflammatoriska mediciner som minskar symtomen, men inte själva allergin. Den andra behandlingen är specifik och innebär att den allergiska individen långsamt, genom repeterade injektioner med mycket låga doser av det specifika allergenet, görs okänslig mot ämnet i fråga. Detta brukar kallas att individen blir tolerant. På senare tid har man börjat studera om det är möjligt att göra individer toleranta genom att administrera allergenet i drickbar form eller via nässlemhinnan. Denna behandling borde vara mer effektiv och dessutom mer praktisk då individen själv kan ta sin "medicin" utan att sjukhuspersonal är inblandade vid varje tillfälle. Resultatet från tidigare studier har dock inte varit speciellt övertygande och oftast har man behövt enorma mängder av allergenet för att nå önskad effekt. Denna avhandling visar att om man kopplar ett födoämnesallergen (äggalbumin) till CTB blir resultat betydligt effektivare. Mängden allergen som krävs är avsevärt lägre. Metoden fungerar dock olika bra beroende på vilket allergen man använder.