Lantbrukskooperationens historia

  -  1930-talet har av jordbrukarnas egna organisationer ofta framställts som en pionjärtid. Lantbrukskooperationen växte
mycket snabbt och samtidigt framträdde Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF), som förespråkade "facklig kamp" för
att tillvarata jordbrukarnas ekonomiska intressen. RLF och lantbrukskooperationens huvudorganisation Sveriges
Lantbruksförbund inledde efter andra världskriget ett nära samarbete och 1971 gick de samman till Lantbrukarnas
Riksförbund (LRF). I Reine Rydéns avhandling undersöks hur det gick till när dessa organisationer växte fram och trådarna
dras tillbaka till slutet av 1800-talet.

  -  De kooperativa föreningar som bildades då blev grunden för 1930-talets organisationsbygge. Under trettiotalets ekonomiska
kris stödde staten lantbrukskooperationens utbyggnad genom ekonomiska bidrag och gynnsam lagstiftning. Kooperationen
hade också en hel del konkreta förmåner att erbjuda medlemmarna och de allra flesta jordbrukare gick därför med. I mejeri-
och slakteribranscherna fick kooperationen i det närmaste en monopolställning.

  -  RLF hade större svårigheter och led av det så kallade "fripassagerarproblemet". De fördelar som organisationen eventuellt
lyckades tillkämpa sig kunde nämligen även icke-medlemmar dra nytta av. Lösningen blev att hjälpa kooperationen med
medlemsvärvningen och samtidigt skapa ett "organiskt samband" på lokalplanet. Den enskilde jordbrukaren skulle få
uppfattningen att den som var med i mejeri- eller slakteriföreningen också måste vara med i RLF. I avhandlingen beskrivs
RLF:s radikala värvningsmetoder och aktioner för att tvinga "osolidariska" kolleger att gå med i organisationerna.

  -  Ett annat huvudinslag är det dramatiska förhandlingsspelet mellan å ena sidan RLF och Lantbruksförbundet och å andra
sidan regeringen under andra världskriget. Med förtäckta hot om leveransstrejk och produktionsnedskärningar lyckades
RLF få igenom prishöjningar på jordbruksvaror. I samband med förhandlingarna fick organisationen stor uppmärksamhet
och passade på att genomföra intensiva värvningskampanjer. Kriget medförde RLF:s verkliga genombrott och
medlemsantalet steg från 75 000 till 150 000. Samtidigt blev konkurrentorganisationen Småbrukarnas Riksförbund helt
marginaliserad.

  -  Avhandlingens titel är: "Att åka snålskjuts är icke hederligt": De svenska jordbrukarnas
organisationsprocess 1880-1947
  -  Disputationen äger rum lördagen den 28 mars 1998 kl. 12.00
  -  Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg