Mer verklighetsförankrad undervisning i kommunikation behövs i högskolan  -  
Forskare vid tekniska högskolor och inom industrin måste förmedla information och nya forskningsresultat inte bara till experter inom sina egna områden utan också till forskare inom miljöer där andra normer och värderingar råder. De måste även kunna föra en diskussion med myndigheter, media och allmänhet. Hur förmedlar de då sina budskap till olika grupper inom samhället? Vad är det för typer av texter de då använder?  -  
Hitintills har språkforskare och vetenskapsteoretiker koncentrerat sig på den vetenskapliga forskningsartikeln som det viktigaste dokumentet för utbyte av information och kunskap i den akademiska sfären. Lärare i fackspråk har hämtat mycket av sin kunskap om vetenskapliga texter från just sådant material och sedan baserat sin skrivundervisning på detta. Men inom högskolan idag används många andra genrer som bidrar minst lika mycket till utbyte av information och kunskapsbildning och som blivande ingenjörer och forskare måste behärska. Ett exempel är konferensgenrer. Trots att konferenser är en utbredd aktivitet och konferensartiklar, föredrag och sammanfattningar (abstracts) är bland de mest använda texterna av dagens forskare, har dessa texter rönt mycket lite uppmärksamhet bland språkvetare. Christine  -  
Avhandlingsförfattaren har gjort en undersökning av den sociala och kommunikativa verkligheten inom den tvärvetenskapliga disciplinen trafiksäkerhet, där ingenjörer, medicinare, epidemiologer, myndigheter m fl samverkar i gemensamma projekt. Denna heterogena grupp använder sig av konferenser för att kommunicera effektivt över ämnes- och organisationsgränser. Räisänen hävdar att trafiksäkerhetskonferensen och andra tvärvetenskapliga konferenser kan betraktas som system av sammanlänkade genrer där formella skriftliga texter såsom konferensartiklar och informella muntliga texter såsom konferensföredrag kompletterar varandra och ger textförfattarna möjlighet att använda genrekonventioner för att främja sin egen eller sin grupps talan. För att skaffa sig en helhetsbild av de kommunikativa förhållandena inom en organisation och förstå hur information utbyts och kunskap bildas, räcker det inte att studera en enstaka genre. För att förstå varför en text har ett visst syfte, form, innehåll, retoriska och lingvistiska egenskaper behöver vi inblick i hela processen som har givit upphov till texten. Vi behöver veta hur texten förhåller sig till andra texter, hur den har påverkats av föregående texter, och hur den kan tänkas påverka framtida texter.  -  
Christine Räisänen hävdar att kurser i kommunikation måste effektiviseras och bättre förankras i den verklighet som studenterna kommer att möta. Därför behöver språkforskare och lärare bättre kunskap om de kommunikativa förhållandena i flera olika miljöer både inom och utanför högskolan. Genreanalys fokuserar på texthelheten, den kommunikativa situationen och gruppens syfte med texten och är därför ett mycket effektivt redskap i fackspråksundervisningen för att göra studenter uppmärksamma på de sociala processer som betingar vår språkanvändning i olika miljöer. Denna studie kan ses som ett led i utvecklingen mot en mer verklighetsförankrad undervisning i kommunikation på högskolan.  -  
Avhandlingens titel är: The Conference Forum as a System of Genres: A Sociocultural Study of Academic Conference Practices in Automotive Crash-Safety Engineering   -  
Disputationen äger rum lördagen den 26 september 1998 kl 10.15  -  
Aulan, universitetets huvudbyggnad, Vasaparken   -