Ulf Stahre beskriver i sin avhandling stadsomvandlingen i Stockholm under tiden 1930-1980. Syftet med avhandlingen är att studera den så kallade byalagsrörelsen i Stockholm i förhållande till det svenska stadsbyggandet, stadsomvandlingen i Stockholm och svensk och internationell samhällsutveckling.
Det rationalistiska stadsbyggandet förvandlade Stockholm till en modern storstad bl a genom Norrmalmsregleringen varigenom Klarakvarteren till stor del utplånades. Invändningarna mot stadsomvandlingen var mycket begränsade även om kritik framfördes bl a från kulturkonservativa politiker och kretsar av kulturpersoner.
1968 uppkom mycket snabbt en stark kritik mot stadsomvandlingen. Under året bildades den så kallade byalagsrörelsen, ett nätverk av främst lokala grupper över hela staden. Denna rörelse har nu studerats i avhandlingen genom ett sextiotal intervjuer med tidigare aktivister samt ett omfattande insamlat skriftligt material. Rörelsen hade en nätverksstruktur av grupper, inga formella ledare, inget medlemskap och direktdemokrati (stormöten etc) som huvudprincip för verksamheten. Ideologiskt hade rörelsen sina rötter i den antiauktoritära vänstern med ursprung i USA:s studentrörelse. Genom att verksamheten koncentrerades på frågor som rörde den egna stadsdelen lyckades emellertid byalagen samla deltagare med olika åldrar, olika politiska uppfattningar och varierande social bakgrund. De ledande aktiva bestod dock av yngre med vänsteråsikter.
Rörelsen var i ett inledningsskede mycket framgångsrik och lyckades t ex förhindra Karlbergsvägens och Norr Mälarstrands ombyggnad till motortrafikleder. Almstriden den 12 maj 1971 blev en stor seger för rörelsen och en symbolisk vändpunkt i stadsbyggandet. Stadslivet och grönskan vid träden ställdes här mot rationalismens trafikleder och betong.
Under första hälften av sjuttiotalet blev det en ekonomisk tillbakagång Stockholmsregionen. Detta tillsammans med byalagsrörelsens protester ledde fram till ett förändrat stadsbyggande. En rad planerade trafikledsprojekt, t ex ringleden kring centrala Stockholm, inställdes. Avsaknaden av hot mot stadsmiljöerna samt bristen på stabilitet i rörelsen ledde till att flertalet grupper snart upphörde. 1980 kan ses som en slutpunkt för byalagsrörelsen. Den enda grupp som ännu i dag är aktiv är Alternativ stad, som firade trettioårsjubileum den 15 februari i år. Rörelsens största bestående insats är att den bidragit till ett större medvetande om värdet av goda stadsmiljöer.
Flera av de inställda trafikledsprojekten skulle vid slutet av åttiotalet åter komma att aktualiseras form av Dennispaketets trafikleder, bl a ringleden. Ett mått på den förändring av miljötänkandet som då trots allt hade skett är att nästan hela den nya ringleden planerades gå i tunnel, något som var otänkbart två decennier tidigare. I början av sjuttiotalet föreslog Årsta byalag utan framgång att Södra Länken skulle byggas i tunnel, något som nu förverkligas.
Avhandlingen är rikt illustrerad med samtida fotografier och annat insamlat samtida bildmaterial.

Avhandlingens titel är: Den alternativa staden. Stockholms stadsomvandling och byalagsrörelsen.
Disputationen äger rum fredagen den 16 april 1999 kl 13.00
L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8
Närmare upplysningar: Ulf Stahre  
e-post: ulf.stahre@ethnology.gu.se
Boken kan beställas från förlaget, Mariana Moustgaard, tel 08-508 2957.