Förklaring till bortstötta gristransplantat funnen

Insamlade data i en studie vid Göteborgs universitet ger möjlighet att
förklara varför transplanterade grisvävnader förstörs. Den nya kunskapen
kan tillämpas för produktion av grisar som saknar detta antigen i organ och
celler relevanta för framtida transplantationer.

Bristen på organ har lett till ett ökat intresse för forskningen kring
transplantation av djurorgan till människa. Den mest lämpliga donatorn till
människan anses vara grisen. Transplantation av njure och odlade
insulinproducerande celler från gris skulle kunna bota hundratals patienter
bara i Sverige.

En ny studie visar att ett s k Gal-alfa-antigen finns i flera celltyper hos
gris än man tidigare trott. Det kan delvis förklara varför organ och celler
från gris avstöts av det humana
immunsystemet.

I tidigare studier har man påvisat att alla människor har antikroppar i
blodet som angriper och förstör transplanterade grisorgan och grisceller.
Dessa antikroppar är riktade mot det kemiskt komplicerade antigenet
Gal-alfa som ansågs finnas i njure och bukspottkörtel. Detaljerad kunskap
om detta antigen saknades dock.

Denna studie visar att det finns antigen i en stor mängd av celler i njuren
bl a i urinröret, alltså inte bara i blodkärlen. Antigenet finns alltid på
cellytan och är lätt åtkomligt för immunförsvaret. I odlad
insulinproducerande grisvävnad finns celler som innehåller stora mängder av
detta antigen både på cellens yta och inuti. Dessa celler kan bli måltavlor
för mänskliga anti-gris antikroppar och även förmedla skadan till
närliggande celler