Molekyler i tarmen avslöjar allergi Denna avhandling visar bland annat att en viss molekyl bara finns i tarmen hos patienter med födoämnesallergi, och helt saknas hos friska personer. Denna upptäckt kan förenkla diagnostiken av denna sorts allergi betydligt. Studien visar också att ett ämne som ofta tillsätts till vacciner har avgörande betydelse för hur effektiv vaccinationen blir. Immunsvar mot sjukdomsalstrande bakterier kräver att vissa substanser hos dem, kallade antigener, känns igen av de lymfocyter som bygger upp immunsystemet. Emellertid känner inte lymfocyterna igen bakterierna i sig. För detta krävs att bakterierna tas upp av särskilda s.k. antigenpresenterande celler som bryter ner dem och fördelar delarna på sin yta i små fickor formade av särskilda så kallade antigenpresenterande molekyler. Dessa molekyler karakteriserades för 15-20 år sedan och visade sig spela en avgörande roll för att ett immunsvar skall uppstå. De antigenpresenterande cellerna som bär dessa molekyler bestämmer faktiskt om ett visst antigen som känns igen av lymfocyter skall utlösa en försvarsreaktion från immunsystemet. Det aktuella arbetet studerar en ny typ av antigenpresenterande molekyler som kallas icke klassiska, CD1-molekyler. De upptäcktes för tio år sedan och tills nu har det inte varit riktigt klart i vilken mån de påverkar människans immunsvar. Studien visar att CD1-molekyler deltar i olika typer av människans immunsvar parallellt med de klassiska antigenpresenterande molekylerna. Ett av skälen till att immunsystemet så framgångsrikt bekämpar bakterieinvasion skulle kunna vara att försvaret försäkrar sig genom att kunna arbeta på flera olika nivåer av immunsvar med olika former av antigenpresentation. Vi fann vidare att CD1-molekyler förekom selektivt i tarmen hos patienter med födoämnesallergi. Hos friska individer fanns inte dessa molekyler och detta talar för att förekomsten av CD1-molekyler påvisade i tarmbiopsi skulle kunna vara användbar för diagnostik av födoämnesallergi, vilket annars är mycket besvärligt, kostsamt och tidskrävande. Ett annat fynd som gjordes i studien var att en komponent som ofta tillsätts till vacciner för att de skall fungera bättre, aluminiumhydroxid, hade en avgörande betydelse för antigenpresentationens funktion. Det visade sig att aluminiumhydroxid på flera sätt kan bidra till att man får en kraftfull utveckling av antigenpresenterande celler via tydligt identifierbara mekanismer och därmed en särskilt effektiv antikroppsproduktion som resultat av vaccinationen.