Vad och vem står, sitter, ligger och hänger i ryskan och under vilka
omständigheter? - Avhandlingen behandlar de fyra ryska positionsverben stojat', sidet', lezjat', viset' (= stå, sitta, ligga och hänga). Deras
betydelser definieras och deras funktion i yttranden analyseras. Arbetet försöker med andra ord besvara frågan: "Vad och
vem står, sitter, ligger och hänger i ryskan och under vilka omständigheter?" - Positionsverben är ett av språkets medel att uttrycka rumsförhållanden. Emellertid skiljer sig språken åt både när det gäller
vilka betydelser orden har och särdragen i hur de används. Jämför, till exempel det svenska ligga: Staden ligger vid floden
kan på ryska uttryckas på två sätt: Gorod lezjit u reki (= 'Staden ligger vid floden') och Gorod stoit u reki (= 'Staden står
vid floden'). Frasen Solen står (utan ytterligare tillägg)(Solnce stoit) är lika felaktig på svenska som på ryska. Verbet
sitta har en vidare användning på svenska än på ryska. Så är det t.ex. fullständigt omöjligt att på ryska säga Lappen
sitter på dörren, Smaken sitter i styrkan. - Den tyske språkvetaren W. Humboldts tanke att det i varje språks struktur finns inbäddat ett sätt att uppfatta världen
illustreras också i avhandlingens analys av verbens betydelser och användningar. På ryska uttrycks inte bara de positioner
människor och andra levande varelser intar med hjälp av positionsverb utan också olika naturliga och artificiella föremåls
positioner, liksom förhållanden mellan abstrakta företeelser, människans psykiska och fysiska tillstånd, atmosfäriska
tillstånd, existens och orörlighet. - Analysen visar hur betydelsespridningen hos positionsverb bestäms av uppsättningen semantiska komponenter hos de
prototypiska betydelserna hos positionsverb med människor som subjekt. Förhållandet mellan ett föremåls horisontella och
vertikala dimensioner (geometrisk vertikalitet: Kniga, palka, derevo stoit/lezjit = 'Boken, käppen, trädet står/ligger'),
skillnaden mellan funktionellt övre resp. nedre del (metaforisk vertikalitet: Stul, sunduk, tarelka, botinok stoit/lezjit. Dom
stoit u dorogi = 'Bordet, kofferten, tallriken, kängan står/ligger'. 'Huset står vid vägen') är de grundläggande semantiska
särdrag som påverkar användningen av positionsverb när subjektet är ett konkret föremål. Eftersom dessa karakteristika inte
går att urskilja för runda och ovala föremål eller objekt i pulverform används här verbet lezjat', ligga (Jabloko lezjit na stole
= 'Äpplet ligger på bordet'). Potentiell rörlighet hos ett icke levande objekt som inte har den erfordrade formen är ett
särdrag till förmån för verbet stojat', stå (Na poljach stojala voda. Temperatura stoit nizje normy = 'På fälten stod det
vatten', 'Temperaturen står lägre än normalt'). I verbet sidet', sitta, märks ett annat särdrag: förbundenhet med den rymd
i vilken föremålet befinner sig, långvarig befintlighet inuti någonting (My sidim na datje vse leto. On sidit v tjur'me. Pulja
sidit v legkom. Lodka sidit gluboko v vode = 'Vi sitter på landet hela sommaren'. 'Han sitter i fängelse'. 'Kulan sitter i
lungan'. 'Båten sitter djupt i vattnet'). - Avhandlingen rör sig inom den lingvistiska riktning som arbetar med en integrerad språkbeskrivning och vars teori och
metod har utvecklats av Ju. D. Apresjan och andra företrädare för Moskvas semantiska skola. Verbens betydelser beskrivs
med hjälp av explikationer. Fördelen med dessa jämfört med vanliga ordboksdefinitioner är att i en explikation tas alla
obligatoriska deltagare i den situation verbet beskriver med i beräkningen. När ordets lexikaliska betydelse definieras
avspeglas också dess grammatiska egenskaper. På så sätt får ordboksanvändaren alla upplysningar som behövs för att
konstruera korrekta yttranden med positionsverb på ryska. - Avhandlingens titel är: Glagoly polozenija v prostranstve v sovremennom russkom jazyke. (Positionsverb i modern
ryska. Semantiken i ord och yttranden.)
Disputationen äger rum lördagen den 21 februari 1998 kl 10.00.
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg