Fanns Halland redan på järnåldern?

Hur får man veta något om "vanliga" människors religiösa föreställningar under järnåldern? Arkeologen Tore
Artelius tar i sin avhandling utgångspunkten i lokala förhållanden och i de sällan omtalade vanliga folklagrens
traditioner. Han har studerat hur järnåldersmänniskor i begravningens sammansatta ritualer tillsammans gestaltar
sin verklighet och värld i ett eget livsrum under slutfasen av förhistorien.

I fokus står en begravningplats i Vinberg i mellersta Halland under 700- till 900-talet som var en omfattande
förändringsperiod i Sydskandinavien både vad gäller samhällsutveckling och religion. Studien är tvärvetenskapligt
anlagd. I stället för att använda historievetenskapen som brukligt är i den gängse arkeologiska forskningen kring
yngsta järnåldern hämtar Artelius teoribildning och analogier från socialantropologin, religionsvetenskaperna och
psykologin. På så vis menar författaren att man får en mer allmängiltig bild av de dåtida religiösa
föreställningarnas roll för människors sätt att konkret forma både det sociala livet och rummet.
Avhandlingsförfattaren belyser en "halländsk" normalbefolknings föreställningsvärld utifrån en arkeologisk analys
av gravar och monument och föreslår tolkningar av hur begravningar och begravningsplatser organiserats.
Tyngdpunkten ligger på att utifrån de fragmentariska lämningarna återskapa begravningarnas organisation och i
innehållslig mening tolka den religiösa symbolik samt sociala situation som uttrycktes i dessa.

I studien kommenterar Artelius också bebyggelsens utveckling och organisation i Halland under slutet av
järnåldern. Författaren menar att ett "Halland" i ideologisk mening existerade redan under 300-talet e Kr och
denna identitet hade ett av sina centrala uttryck i delade traditioner.

En väsentlig del av arbetet koncentreras kring frågan om ritualers "mening" i äldre och förkristna samhällen.
Arbetet syftar därför också till att ge en mer allmän-giltig beskrivning av hur "Homo religiosus" betraktade och
aktivt brukade sin värld, ett betraktelsesätt där "det Heliga" stod i fokus som var helt väsenskilt från vårt nutida
sätt att beskriva verkligheten.
Tore Artelius är sedan 1996 verksam som forskningskoordinator vid institutionen för arkeologi vid Göteborgs
universitet. Han arbetar också för Riksantikvarieämbetet och har under åren både genomfört många arkeologiska
undersökningar av gravplatser från bronsåldern och järnåldern. Han har också skrivit flera böcker om forntida
gravskick och i dessa ofta förespråkat en större socialvetenskaplig tvärveteskaplighet som en möjlig väg till nya
kunskaper. Speciellt menar han att arkeologer och historiker i sina analyser i mycket högre grad bör ta vara på
kunskaper och teoribildning från sociologin, psykologin och religionsvetenskaperna. På så vis undviker man att
förenkla synen på äldre perioders människor.

Avhandlingens titel: Bortglömda föreställningar. Begravningsritual och begravningsplats i halländsk
yngre järnålder.
Disputationen äger rum lördagen den 24 mars 2001, kl. 10.00
Sal T 219, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6