Ser vi verkligen det som vi ser i verkligheten?

Kan vi lita på att det vi ser verkligen är det vi faktiskt uppfattar? Har en människa känslor och föreställningar som är omedvetna och vad innebär i så fall detta? Vilket är egentligen förhållandet mellan kropp och själ? Finns det flera "jag"? Detta är några exempel på filosofiska frågor som Kent Gustavsson behandlar i sin avhandling den brittiske filosofen C. D. Broads (1887-1971) teorier om medvetande.

Avhandlingsförfattaren tar bl a upp begrepp som perception, minne och emotioner och vart och ett av dessa psykologiska fenomen ger upphov till kniviga filosofiska frågor. En tvistefråga när det gäller t ex perception är om våra perceptioner av världen står i något slags direkt kognitiv kontakt med den. I vardagslag utgår vi ifrån att det är på det viset. Men Broad tillbakavisar i likhet med många andra filosofer vår vardagsuppfattning. När vi t ex ser ett mynt från sidan så utgår vi ifrån att det vi direkt uppfattar är just ett runt mynt. Men vid närmare eftertanke tycks det som att vad vi faktiskt uppfattar är elliptiskt snarare än runt. Detta kan förefalla vara en orimlig ståndpunkt. Vad Gustavsson dock vill visa är att denna ståndpunkt är rimligare än vad många av dess belackare försökt göra gällande.

Filosofiska frågor kring personlig identitet diskuteras även. Vad är det som gör att en och samma person existerar över tiden trots att åsikter, känslor och liknande varierar? Är det så att det existerar ett och samma "jag" som har dessa känslor och tankar? Eller är det så att en person existerar över tiden i kraft av att det existerar ett visst sammanhang mellan personens känslor och tankar? Broad ger oss en mycket detaljerad diskussion om dessa frågor.

Ofta sägs det att en människa kan ha känslor och föreställningar som är omedvetna. Det är sällan riktigt klart vad som egentligen menas med detta. En filosofisk uppgift är att reda ut hur detta ska tolkas. Menar man att en människas medvetande är på något vis tudelat i en medveten och en omedveten del? Eller menar man rätt och slätt att man kan tänka och känna på ett sätt som man inte vet om? Gustavsson diskuterar Broads uppfattning om det omedvetna.

Även Broads teori om medvetandets förhållande till kroppen tas upp. Genom filosofins historia har en mängd olika teorier om detta föreslagits. Platon och Descartes tänkte sig att medvetandet är en själ som kan existera oberoende av kroppen. Andra har tänkt sig att mentala fenomen är materiella. Ett mentalt fenomen såsom en tanke eller en känsla är en materiell process i hjärnan. Broads uppfattning utgör här en mellanposition. Han tänker sig att mentala fenomen skiljer sig ifrån de materiella processerna i hjärnan, men att de ändå är helt beroende av dessa processer.

Avhandlingens titel: Emergent Consciousness. Themes in C.D. Broad's Philosophy of Mind.
Disputationen äger rum lördagen den 28 april 2001, kl. 10.00
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Närmare upplysningar kan fås från Kent Gustavsson, , e-post: kent@www.phil.gu.se