Sentimentalitet inte på modet längre

Sentimentalitet har förlorat sin status som en gångbar form av uttryck i finare skönlitteratur, åtminstone sedan modernismens framväxt i början av 1900-talet. Efter att
ursprungligen ha varit högt värderad, har sentimentalitet kommit att förknippas med oförfinad smak och dåligt omdöme. Ett antal romaner av postmodernistiska författare
motsäger dock detta genom att förena sentimentalitet och andra känsloformer med en uppenbart postmodernistisk estetik. Som exempel på detta tar Jakob Winnberg i
sin avhandling upp den brittiske nittonhundratalsförfattaren Graham Swifts romaner. Winnbergs ambitioner är dock både större och mer generella; hans avsikt är att
förändra definitionerna av postmodernistisk litteratur och de termer som den teoretiserats i.

I sentida, postmodernistisk litteratur har sentimentalitet - och även alla andra former av känslouttryck - upphört som aktivt filosofiskt och kritiskt begrepp. Detta hävdas
framförallt av den amerikanske kulturteoretikern Fredric Jameson som menar att postmodernismen i mycket består just i "känslans försvinnande".

Jakob Winnberg undersöker därför vilken form sentimentaliteten antar och i vilka sammanhang den återfinns i postmodernistisk litteratur. I de romaner som han
uppmärksammar uttrycks sentimentalitet genom postmodernistiska strategier som "dubbelkodning" och refelexivitet, men är även föremål för en postmodern
etisk-spirituell föreställning som utmärks av ett beaktande av "den andre"/"det andra". Winnberg introducerar neologismen, "the sentimentum", som en benämning på
den form vilken sentimentalitet antar inom en postmodernistisk estetik.

Winnberg ger i avhandlingen en kort översikt över tidigare kritiska studier av både postmodernistisk fiktion i allmänhet och av Graham Swifts fiktion i synnerhet. Han
presenterar några teorier och idéer om postmodernismen och utsätter dem för kritik, för att sedan göra en utförligare utläggning om begreppet "the sentimentum".
Winnberg har gjort belysande läsningar av Swifts sex hittills publicerade romaner: The Sweet Shop Owner (1980), Shuttlecock (1981), Waterland (1983), Out of This
World (1988), Ever After (1992), samt Last Orders (1996). Avhandlingsförfattaren visar hur Swifts verk gradvis närmar sig en mer bejakande vision av en postmodern
sentimentalitet. Framförallt Swifts senaste två romaner lyckas, samtidigt som de i grunden är postmodernistiska, att ge röst åt sentimentala och romantiska
förhållningssätt utan att underminera dem eller komma med brasklappar. Vad som därmed framträder är något Winnberg väljer att kalla för "en sårbarhetens estetik".

Jakob Winnberg begrundar också en mer allmän rörelse mot en sårbarhetens estetik i postmodernistisk fiktion genom att diskutera Julian Barnes' Flaubert's Parrot
(1984), Penelope Livelys Moon Tiger (1987) och Jeanette Wintersons Written on the Body (1992) för att visa på ett vidare användningsområde för begreppet "the
sentimentum".

Avhandlingens titel: An Aesthetics of Vulnerability: The Sentimentum and the 
Novels of Graham Swift.
Disputationen äger rum lördagen den 2 juni 2001, kl. 10.00
Rum 3248, Campus Gräsvik, Blekinge tekniska högskola, Karlskrona
Närmare upplysningar kan fås från Jakob Winnberg , tel 0455-38 53 65 (arb), 
e-post: jakob.winnberg@eng.gu.se