Information och undervisning till närstående/anhöriga
 en fråga om bemötande och kompetens

En del av den helhetssyn på patienten som framhålls i dagens sjukvård utgörs av patientens sociala nätverk. De problem patienten har, berör därför närstående på olika sätt och i större utsträckning nu än tidigare. I takt med att vårdtiderna kortas ned, ställs närstående många gånger inför en svår situation. De tilldelas vårdansvar mer eller mindre ofrivilligt när patienten skrivs ut från sjukhuset. I och med detta ökar också närståendes behov av kunskap och sjuksköterskan har här ett ansvar att informera berörda.

I sökandet efter kunskap rörande sjuksköterskans möte med närstående har medvetenhet om bemötande framstått som centralt. Det sätt som information och kunskap förmedlas, överförs eller utbyts på, bygger på sjuksköterskans förhållningssätt men även de närståendes förhållningssätt får betydelse. Framförallt yngre närstående och närstående med tidigare erfarenhet från vården har större möjlighet att erhålla önskvärd information och kunskap, övriga åsidosätts lätt.

Genom medvetet aktivt bemötande både vad avser informationsöverföring, kunskapsutbyte och förhållningssätt hos sjuksköterskan har hon möjlighet att öka insikten hos närstående och på så sätt skapa möjlighet att förbättra deras förutsättningar att bemästra situationen efter det att patienten skrivits ut. Det är också viktigt att sjuksköterskan utvidgar sitt undervisningsfokus till att omfatta både patientens och de närståendes situation efter utskrivningen och att hänsyn tas till mottagarens förkunskaper.

Närstående å sin sida kan förbättra förutsättningarna genom att ta reda på vem som för tillfället har relevant kunskap och kan förmedla denna liksom var denne person finns att tillgå. Vad som också påverkar mötet är närståendes kännedom om de strategier som kan leda till att erhålla ökad kunskap. Exempel på dessa är att själv söka upp och få erhållen kunskap bekräftad, att använda sig av ombud och att kontrollera.

Undervisning utgör ett område som sjuksköterskan har formell kompetens inom, men som inte anses ha en hög prioritet och som borde fästas större uppmärksamhet  vid, till exempel genom fortbildning av yrkesverksamma och att närståendeundervisning får ett berättigat utrymme i sjuksköterskeutbildningen.

De förändringar som successivt blivit vardag, med minskad möjlighet för närstående att erhålla stöd och avlastning i hemmet har lett till att problemet med information och undervisning blivit än mer aktuellt under den allt kortare vårdtiden på sjukhuset, ett område för sjuksköterskor att både bevaka och utveckla.

Författare: Leg sjuksköterska, doktorand, Madeleine Bergh vid Institutionen för vårdpedagogik, Göteborgs universitet. Adjunkt vid Högskolan Trollhättan-Uddevalla, Institutionen för omvårdnad. 0522-85523berghfors@hotmail.com
Avhandlingens titel: MEDVETENHET OM BEMÖTANDE. En studie om sjuksköterskans pedagogiska funktion och kompetens i närståendeundervisning.
Disputation: Torsdag 21 februari 2002, kl 9.15. Aulan Vasaparken, Göteborgs universitet.