Den engelske kompositören Gustav Holst med passion för Indien

   Gustav Holst (1874-1934) förknippas ofta med ett djupt och passionerat intresse för indisk kultur, som avsatte resultat i en rad verk och
i stor utsträckning färgade hans privata livssyn. Holst förknippas även med sin roll i arbetet med att etablera en engelsk nationell
identitet inom musiken i början av 1900-talet. Generellt sett har dock Holsts tidigaste verk, från århundradets första decennium, rönt
ringa uppmärksamhet. Det är dessa tidiga verk som Thomas Block fokuserar på i sin avhandling och delvis omvärderar.

   Den engelske kompositören Gustav Holst är mest känd för ett fåtal verk som erhållit en fast plats i standardrepertoaren inom olika
genrer. Mest berömd är hans färgrika och fantasieggande orkestersvit Planeterna (fullbordad 1917), som blivit något av en modern
klassiker. Hans ofta spelade 2 sviter för blåsorkester (Nr 1 i Ess-dur 1909, nr. 2 i F-dur 1911) och hans djärvt nydanande sakrala
körverk The Hymn of Jesus (1917) har på motsvarande sätt vunnit en plats inom sina respektive områden.
Musikforskare har tenderat att se Holsts tidiga verk som studier inför hans senare verk; hans "mogna" period. Rent bortsett från att Holst
undvek större format under denna "mogna" period (Planeterna är i detta avseende ett undantag), förändrades hans stil gradvis så
drastiskt att det är tveksamt om det alls är meningsfullt att tala om en homogen mogen stil. I det perspektivet är det mer givande att
studera verk från perioden 1900-14 för deras egen skull än utifrån en ambition att placera dem i relation till senare verk.

   En grundförutsättning i avhandlingen är, att Holsts tidiga verk (underförstått, även hans "mogna verk") förstås bäst inom ramen för den
kulturella miljö där de tillkom. Tre temata kan avhandlingsförfattaren urskilja som särskilt betydelsefulla i samband med en diskussion av
engelsk nationell musik under de första åren av 1900-talet: nationalism och förhållandet till andra kulturer, både inom och utanför
Europas gränser; förhållandet mellan vetenskapens landvinningar och omprövningen av traditionell religion; och slutligen förändringar i
synen på konst och konstverk i allmänhet under samma period. En historisk och kulturell bakgrund för dessa temata utgör de första
avsnitten i avhandlingen. En speciell plats får begreppet "English Musical Renaissance", ett samlingsnamn för olika försök att skapa en
nationell engelsk konstmusik som skulle kunna konkurrera med kontinentala traditioner - framför allt den stora tyska traditionen.

   Därefter utforskar Thomas Block en rad verk, varvid ytterligare faktorer med speciell betydelse i varje enskilt fall - framför allt frågor som
rör genrer - kombineras med ovan angivna huvudtemata. Verken är utvalda för att spegla både tonsättarens förhållningssätt till den egna
nationen, i t ex A Somerset Rhapsody (1906-7), och hans intresse för främmande kulturer, bl a i den symfoniska dikten Indra (1903).
Både relativt välkända verk, och mer obekanta finns representerade - ett exempel på det förra är kammaroperan Savitri (1908), till den
senare gruppen kan räknas en svit i F med undertiteln Phantastes, som drogs in efter ett enda framförande 1913.

   Avhandlingens titel är: Singing in the Sunlight. A Study in Selected Early Works by Gustav Holst.
   Disputationen äger rum måndagen den 5 juni 2000 kl 11.00
   Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
   Närmare upplysningar: 
   e-post: tomas_block@cheerful.com