Latinamerikansk agrarhistoria ur ett könsperspektiv

När stora jordegendomar löses upp i agrara områden uppstår helt nya sociala och ekonomiska situationer. Ett exempel på en sådan process beskriver María Clara Medina i sin avhandling om jordlösa kvinnor och mäktiga män i Argentina under 1800-talets slut och 1900-talets början. Det visar sig att även kvinnor kunde bli jordägare, inte bara till namnet utan också vara de som leder och driver verksamheten. Därmed fick kvinnorna även en ny ekonomisk roll.

De stora jordegendomarna, eller haciendas, motsvarade ett extensivt jordbruk, där omfattande områden var i bruk, men i huvudsak med låg intensitet. Upplösningen av dessa stora egendomar ledde i byn El Pichao till andra mer intensiva brukningsformer med stora lokala investeringar i mark och landskap. El Pichao ligger i Santa María dalen i norra Argentina, ett område med höga berg och torra, ökenlika bergsdalar i gränsområdet mellan Andernas fjäll och slätterna öster om bergen.

I denna process avskaffades arrendejordbruket. Nya små och medelstora bruksenheter blev dominerande och det anmärkningsvärda var att också kvinnor kunde bli ägare till sådana bruksenheter. Och mer än bara ägare på pappret; kvinnorna är också i flera fall de som verkligen leder och driver verksamheten och därigenom får de en ny ekonomisk roll.

De gamla jordägarna, hacendados, bildade klassallianser med de nya ekonomiska aktörerna, dvs. de små och medelstora jordägarna. Tillsammans utgjorde dessa den dominerande maktgruppen. De var privilegierade i förhållande till de lokala lägre klasserna, jordlösa och andra, men de var underställda den regionala och nationella överklassen.

Alliansen av stora jordägare och de små och medelstora försökte framställa sig som en homogen grupp, men sedda från de underställdas position blir sprickorna och motsättningarna uppenbara. Representationen eller bilden av de underställdas klasstillhörighet, etnicitet och könsidentitet baserades på överklassens kulturpolitik som dikterades av principer om osynlighet och destruktion av social identitet. Så förnekade till exempel staten under lång tid att indianer existerat inom landets territorium och skapade därmed en identitetskris för en stor grupp sociala aktörer. 
En central faktor i representationen av kön är ett ständigt förekommande symboliskt våld. Detta framgår tydligt i författarens källor, både skriftliga och muntliga. Kvinnorna i byn El Pichao förnekar själva den roll de i realiteten spelade i byns ekonomi, vilket ännu mer förstärkte patriarkatets envälde i det agrara samhället.

Avhandlingens titel: Landless Women, Powerful Men. Land, Gender, and Identity in NW Argentina (1850 ú 1910).
(Jordlösa kvinnor, mäktiga män. Jord, kön och identitet i Nordvästra Argentina, 1850 ú 1910)
Disputationen äger rum lördagen den 5 oktober 2002 kl. 10
Opponent: Professor Ricardo J. Kaliman
Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av María Clara Medina, tel. 031- 773 1866 (arb.), e-post maria.medina@ibero.gu.se