Dom vet vad dom talar om
En intervjustudie om elevers uppfattningar
av begreppen makt och samhällsförändring

Någon har sagt:”skolan lär vi ut ungefär en miljondel av den samlade kunskapen i världen. Hur kan vi veta att just den miljondelen utgör den nödvändiga kunskapen?” Det kan vi naturligtvis aldrig veta. Men vi tror oss veta att vissa saker är viktigare än andra . Två sådana i skolans samhällsorienterande ämnen är begreppen makt och samhällsförändring. Vilken förståelse har elever av dessa abstrakta och mångtydiga begrepp, när de som sextonåringar är på väg ut ur grundskolan och in i samhällslivet?  Är deras förståelse ytlig och sammanhangslös eller präglas den av innebördsrikedom, eftertanke och djup?

Avhandlingens titel ger sitt svar. Elevuppfattningar ter sig innehållsrika och verkar ha en solid grund i den egna livserfarenheten.

Om makt konstaterar eleverna bl a: Makt finns överallt och utövas överallt. Makt har med över- och underordning att göra. Maktens hierarkiska struktur framträder på många sätt i samhället; i hemmet, i kamratkretsen, i skolan och i politiken. Maktens medel är många och skiftande, kunskap, pengar, hot och våld, personliga egenskaper, maktbegär, politisk makt, samhällsstruktur. Makten kan brukas för många syften.

Den har därmed också en moralisk sida. Den kan vara ond eller god. Diktatorisk makt, förtryck och våldsmakt tar alla intervjupersonerna avstånd från. Folkmakt eller demokratisk makt är något önskvärt. Men folkmakten måste vara representativ och lagreglerad.
Det medför att vissa människor har eller får mer makt än andra, på grund av sina kunskaper, sina personliga egenskaper, sina ekonomiska tillgångar, sin samhällsställning eller roll i samhället.

Grundtankarna om samhällsförändring har följande drag. Tron på en god samhällsutveckling dominerar elevutsagorna. Vi har det bra och kommer att få det ännu bättre i framtiden. Jan t ex uttrycker särskilt sin tro på fred i framtiden och säger: ”dom förstår att det är ingen idé att kriga längre”.

Några tvekar dock om en helt ljus framtid. Det finns hot av olika slag t ex miljöhot och konflikthot. ”Tekniken kommer självklart att förändras, men inte samhället, moral och sånt” siar David.
På en punkt är dock alla överens. Människan, hennes nyfikenhet, påhittighet och önskan att få det bättre utgör samhällsförändringens grundläggande drivkraft.

Eleverna framstår här som reflekterande individer, inte som faktauppräknande plugghästar med kunskaper utan sammanhang och djup. Det är en bild som motsäger en del andra undersökningar.

Ett skäl till denna annorlunda bild av elevkunskaperna har att göra med sättet de prövas på. Det utforskande samtalet, där intervjuaren och de intervjuade tillsammans blottlägger begreppens innehåll och djup ger en annan och kanske mer rättvisande bild av elevernas samhälleliga kunskaper än enkätundersökningar och skriftliga prov förmår.