Nicolas Born och makten Den tyske författaren Nicolas Born (1937-1979) har setts som ett exempel för den tyska sjuttiotalslitteraturens "ny-subjektiva" trend. Tidigare Bornforskning har fokuserat på begrepp som subjektivitet och subjektiva kristillstånd i Borns verk. Mats Almegård menar i sin avhandling att en genomgående problematisering av bakgrunden till dessa kristillstånd till stor del saknas. Han föreslår att man bör läsa Borns verk utifrån en av dess centrala kategorier, nämligen makttematiken, för att förstå de kristillstånd, som Borns litterära figurer befinner sig i. Almegård analyserar Borns essäer och hans två romaner Die erdabgewandte Seite der Geschichte (1976) och Die Fälschung (1979). Genom hänvisningar till Borns första roman, Der zweite Tag, Borns lyriska produktion och hans kortprosatexter bestyrker avhandlingsförfattaren sin tes om makten som ett genomgående tema i Borns verk. I Borns essäer intar begreppet "Megamaschine" en särställning. Born använder det som en bild för ett samhälle där tekniken styr och där människorna fråntagits sin roll som självständigt tänkande varelser. Almegård undersöker olika former av makt som ryms i det av Born skisserade totalitära tekniksamhället och visar att dessa maktstrukturer bland annat har teknologiska, statlig-politiska och ekonomiska aspekter. Ett gemensamt drag för dessa olika "maktfält" är att de präglas av en hög grad av anonymitet, som medför att de utgör en hotande ogenomskådlig bakgrund till det samhälle Born beskriver. Die erdabgewandte Seite der Geschichte utspelar sig i sextio- och sjuttiotalets Väst-Berlin. Huvudperson är den namnlöse jag-berättaren. Born beskriver dennes relation till Maria som ett intrikat maktspel. Med beskrivningen av denna problematiska relation tematiserar Born även en av sjuttiotalets viktigaste frågeställningar, nämligen kvinnans frigörelse. Almegård visar med hjälp av feministisk teoribildning att kvinnans frigörelse (bland annat) resulterar i ett ifrågasättande av mansrollen. Den förvirring och osäkerhet jag-berättaren känner inför kvinnans frigörelse är ett drag han delar med samtliga av Borns manliga protagonister. Även i Die Fälschung är maktkampen mellan könen av stor vikt, om inte i samma utsträckning som i den andra romanen. Huvudpersonen Georg Laschen arbetar som korrespondent för en tysk tidning i inbördeskrigets Libanon och därmed införs en internationell problematik i Borns verk. Mötet mellan den västtyske journalisten och de olika kontrahenterna i det libanesiska inbördeskriget kan bäst förstås i postkoloniala termer som ett möte mellan européen och de "andra". I analysen läggs stor vikt vid de koloniala strukturer och diskurser Born använder sig av för att gestalta maktförhållandet i detta möte mellan "Occidenten" och "Orienten". Avhandlingen visar att makt är ett tema som Born konstant följer, men att det skiftar karaktär. Där de beskrivna maktförhållanden i essäerna är av mer samhällelig karaktär, är de i romanerna i huvudsak mer privata. Samtidigt understryker avhandlingen att de privata förhållanden inte kan ses isolerade från de samhälleliga och tvärtom, eftersom båda inverkar på varandra. Genom att perspektivet förskjuts i den sista romanen behandlar Born inte enbart inomtyska maktförhållanden utan även internationella. Genom fokuseringen på makttematiken vill Mats Almegård visa att Born inte kan ses som en författare som enbart sysselsatte sig med "ny-subjektiva", rent privata frågeställningar, eftersom dessa i hög grad påverkas av samhälleliga maktstrukturer. Avhandlingens titel: "Macht ist da, weil auch wir Macht im Auge haben" - Untersuchungen zur Machtkritik bei Nicolas Born. Disputationen äger rum lördagen den 23 november 2002 kl 10.00 Opponent: Dr. phil. Ulrich Krellner Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg Närmare upplysningar kan fås av Mats Almegård, tel 032-773 5579 (arb.), e-post mats.almegard@tyska.gu.se