Tarmens nerver öppnar dörren till våra inre bakterier


Nya forskningsrön från Sahlgrenska akademin kan hjälpa till att lösa
gåtan med dels inflammatorisk tarmsjukdom (ulcerös kolit) och dels
irritabel tarm (IBS), en våra stora folksjukdomar. 
Avhandlingen ger ett teoretiskt underlag för att testa nya idéer på
patienter. Kanske är lösningen på ulcerös kolit och irritabel tarm inte
att hämma immunsystemet, utan istället att med hjälp av mediciner
försöka förbättra kvalitén på tarmens nervsystem. 


Ying Sun vid Sahlgrenska akademin disputerar på en avhandling där hon
studerat hur tarmens nervsystem påverkar grovtarmsslemhinnans
genomsläpplighet. Hon har funnit att grovtarmen, till skillnad från
tunntarmen, inte bildar vätska när den utsätts för galla ­ istället ses
en ökning av slemhinnans genomsläpplighet, en effekt som till stor del
förmedlas av tarmens nervsystem. Det verkar finnas åtminstone två
system, ett som ökar och ett som minskar genomsläppligheten. 


Människans grovtarm innehåller tillräckligt med bakterier för att
omedelbart döda sin värd ­ förutsatt att de lyckas ta sig igenom den
tunna slemhinna som skiljer dem från blodbanan! Men samtidigt som de är
livsfarliga är dessa bakterier också nödvändiga för att vi ska må bra
och till exempel kunna bryta ned fibrer i födan. Det till synes omöjliga
uppdraget att kommunicera med grovtarmens bakterier ligger på
slemhinnans immunsystem. Man kan säga att det råder ett slags ständigt
“skyttegravskrig” i grovtarmens slemhinna, med två lika farliga arméer
på vardera sidan. Avhandlingen visar att tarmens nervsystem fungerar som
ett slags “underrättelsetjänst” som styr informationsutbytet mellan
bakterier och slemhinna. Genom att med mediciner påverka detta system
skulle man kunna ”täta” slemhinnan, och på det viset behandla
inflammatorisk tarmsjukdom (ulcerös kolit och Morbus Crohn), och kanske
även irritabel tarm.