Ämnesdidaktisk kompetens i evolutionsbiologi
Lärares professionella kompetens att undervisa ett ämnesområde – hur skall den se ut?

Ann Zetterqvist ser ett behov av ett begrepp för att tydliggöra de specifika kunskaper som behövs för att undervisa och utveckla undervisning i ett visst ämnesområde för en viss målgrupp. Hon kallar detta för ämnesdidaktisk kompetens. För att ha och utveckla ämnesdidaktisk kompetens menar hon att man måste integrera olika kunskaper, vilka ingår i en ämnesdidaktisk kunskapsbas: Ämnesteori, teorier om lärande, läro- och kursplaner, ramfaktorer, läromedel, elevernas förutsättningar, lärarens förutsättningar, undervisningsstrategier och utvärdering.

I sin avhandling ”Ämnesdidaktisk kompetens i evolutionsbiologi” belyser och diskuterar Ann Zetterqvist lärares ämnesdidaktiska kompetens inom evolutionsbiologi med fokus på deras kunskaper i ämnesteori, samt deras kunskaper om undervisningsstrategier och elevers förutsättningar.

Utifrån intervjuer med 26 erfarna no/biologilärare identifierades två olika inriktningar av evolutionsundervisningen, orientering och begreppsförståelse. Inriktningen orientering handlar om att evolution har skett och sker, samt beskrivningar av utvecklingen, där bevis för evolution och dess kronologi kan ingå. Släktskap, mångfald och variation kopplas ej till evolution i undervisningen, och naturligt urval, anpassning och artbildning undervisas ej eller definieras enbart kortfattat. Inriktningen begreppsförståelse handlar om hur evolution har skett och sker, där mekanismerna för livets evolution står i fokus. Släktskap, mångfald och variation kopplas till evolution i undervisningen, och naturligt urval, anpassning och artbildning undervisas med inriktning mot begreppsförståelse.

När det gällde lärarnas ämnesteoretiska kunskaper gav många uttryck för vardagsföreställningar då de använde båda eller något av begreppen naturligt urval och anpassning. Exempelvis kunde naturligt urval uttryckas i termer av att individer förändrar sig för att överleva. Dessutom uttryckte flera lärare att evolutionsbiologi har en låg förklaringspotential och/eller låg vetenskaplig status. Många lärare visade goda kunskaper om elevers förutsättningar att lära och förstå inom evolutionsbiologi, men det var flera som inte uppmärksammade vardagsföreställningar angående naturligt urval och anpassning i ett skriftligt elevsvar. Korrelationsberäkningar visade att lärare med undervisningsinriktningen begreppsförståelse i större utsträckning gav uttryck för goda kunskaper om elevers förutsättningar att lära och förstå och i mindre utsträckning gav uttryck för egna vardagsföreställningar i evolutionsbiologi.

Det är uppenbart att många lärare i undersökningsgruppen inte undervisar evolutionsbiologi med inriktning mot begreppsförståelse. En möjlig förklaring till detta kan vara att de saknar kompetens för en sådan undervisning. Detta är i så fall inte förvånande eftersom de kunskaper som krävs för att undervisa varje ämnesområde med inriktning mot begreppsförståelse är mycket omfattande. Medvetenheten om detta har varit bristfällig inom skolpolitik, undervisningsforskning, lärarutbildning och på lärares arbetsplatser, och därför har blivande och verksamma lärare inte fått tillräckliga möjligheter att utveckla denna kompetens.

Ann Zetterqvist betonar att om vi önskar att elever ska utveckla begreppsförståelse inom evolutionsbiologi och andra naturvetenskapliga undervisningsområden, måste lärares kompetens vara anpassad till detta. Hon menar att med en ämnesdidaktisk kunskapsbas som ett centralt tema i lärarutbildning och lärarfortbildning skulle no-lärare få större möjligheter att utveckla denna kompetens.

 

Universitetsadjunkt Ann Zetterqvist, tel 031/773 22 60, e-post: Ann.Zetterqvist@ped.gu.se

Avhandling för doktorsexamen vid Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.

Avhandlingens titel: Ämnesdidaktisk kompetens i evolutionsbiologi. En intervjuundersökning
med no/biologilärare.

Avhandlingen försvaras fredagen den 12 september 2003, kl 9.15 i sal D3 50, Pedagogen.