Ekonomistyrning, traditioner och tidsbrist försvårar integrationen mellan förskoleklassen och skolan. Riksdagen beslutade 1998 att förskoleklassen, den obligatoriska skolan och fritidshemmet skall integreras som ett led i att förbättra grundskolans första viktiga år. Barns tidiga lärande är en del av det livslånga lärandet. Som ett led i denna förändringsprocess infördes en gemensam läroplan (Lpo 94/98) i syfte att stödja en fortsatt verksamhetsmässig integration mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Avhandlingens huvudsyfte är att relatera läroplanen (Lpo 94/98) som text och läroplanen som social praktik till varandra, och särskilt uppmärksamma social reproduktion och social förändring i relation till läroplanens intentioner. Konkret är studien genomförd som en fallstudie av Korpåsskolan (förskoleklass och grundskola) i stadsdelen Modalen. Inom Korpåsskolan fokuserar avhandlingen speciellt på arbetslaget Asken bestående av tre lärare, tre fritidspedagoger och en förskollärare som tillsammans med 75 barn i åldrarna sex till nio år försöker utveckla en gemensam mening och praktik utifrån läroplanens intentioner om integration och ett vidgat undervisningsbegrepp. Det empiriska materialet är producerat genom diskursanalyser av läroplaner, offentliga utredningar och lokala texter, intervjuer, observationer och videodokumentationer.  

Avhandlingen visar att ekonomistyrningen av skolan och det lokala utbildningssystemet medför att läroplanen (Lpo 94/98) får en underordnad position som styrdokument. Likaså saknas tid för läroplansdiskussioner vilket resulterar i att Korpåsskolans pedagoger ofta tar hjälp av gamla läroplaner eller läroböcker i sin pedagogiska planering. Detta medför att den lokala kursplanen får en reproduktiv och traditionell karaktär. Inom Korpåsskolan och dess arbetslag saknas dessutom en gemensam pedagogisk värdegrund vilket skapar svårigheter för pedagogerna att utveckla en integrerad och gemensam undervisning. Detta bidrar till att det skapas trygga regioner inom undervisningen där pedagogerna arbetar i enlighet med sin tradition. Samtidigt upptäcker avhandlingen ett område mellan de trygga regionerna som kan beskrivas som ett potentiellt utrymme för en förändrad och integrerad undervisning. Därför menar avhandlingen att man i en förändringsprocess bör utgå från dessa mellanområden om man vill skapa en integrerad undervisningen.  

Författare: Jan Gustafsson, Institutionen för individ och samhälle, lärarutbildningen, Högskolan Trollhättan/Uddevalla Jan.Gustafsson@htu.se tel 0521-264834