Barn som växer dåligt i fosterlivet kan få ett "felprogrammerat" hormonsystem Tillväxthormonbehandling kan vara effektivt för att få barn som växer dåligt under fosterlivet, och förblir små under uppväxten, att hämta upp sin förlorade tillväxt. Många av dessa barn har nämligen visat sig ha låga nivåer och ändrat insöndringsmönster av tillväxthormon. De har även låg mängd av andra hormoner som är nära associerade med tillväxthormon. Med dagens avancerade sjukvård kan allt fler barn som är små vid födseln, dvs kortare och/eller lättare jämfört med andra barn födda efter samma graviditetstid, räddas till livet. 90% av dessa barn växer fort direkt efter födseln och är normalstora redan vid två års ålder. En liten grupp, ca 10%, förblir små under uppväxten. Tidigare forskning har visat att dessa barn senare i livet kan kan drabbas av exempelvis hjärt- kärl sjukdomar. Syftet med avhandlingsarbetet har varit att studera vilka mekanismerna är som ligger till grund för dessa tillstånd. Med stor sannolikhet grundlägger man sina hormoniella system redan under fosterlivet. Om man redan vid denna tid av någon anledning stör förhållandena för fostret, såsom vid tillväxthämning, finns anledningar att misstänka att detta kan påverka den normala "programmeringen" av hormonbalansen. Nästan 200 barn som var födda små och växte dåligt under första levnadsåren undersöktes för att kartlägga samtliga hormoner som är involverade i ett barns tillväxtoch kan tänkas ha betydelse för framtida hjärt- kärlsjukdomar. Barnen uppvisade låga nivåer och förändrat insöndringsmönster av tillväxthormon. De visade sig också ha låga nivåer av andra tillväxtfaktorer som är nödvändiga för normal tillväxt. Dessutom hade barnen låga nivåer av det nyupptäckta hormonet leptin, ett hormon som ingår i regleringen av kroppens energiresurser. En viktig slutsats av studierna är att barn som föds små och växer dåligt i början av sitt liv kan bli hjälpta av tillväxthormonbehandling. Detta sammantaget med den ökade kunskapen om dessa barns övriga hormonsystem ökar förutsättningarna för att barnen skall få en tidig diagnos och adekvat behandling, något som har en avgörande betydelse för prognosen och livskvaliteten hos dessa barn och senare i livet som vuxna individer.