Egenblodgivning kan erbjudnas kvinnor som ska genomgå cancerkirurgi

Uttaget från Sveriges blodbanker är högre än insättningen vilket gör att det ständigt är brist på blod. En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att det är möjligt att tappa kvinnor på tre påsar blod under bara två veckor före en planerad gynekologisk canceroperation.

Bankblod är en bristvara. Dessutom kan transfusion av bankblod vara förenat med infektionsrisker. Att tappa en patient på blod inför en planerad operation, så kallad egenblodgivning, är ett etablerat alternativ som för vissa patientgrupper även har medicinska fördelar. För cancerpatienter kan den på immunsystemet hämmande effekten av bankblod vara skadlig, men det är svårt att hinna med egenblodgivning eftersom det är viktigt att operation sker så snabbt som möjligt. Egenblodgivning börjar vanligen fyra till sex veckor före en planerad operation och blod tappas en gång per vecka. 

För att öka volymen av eget tappat blod inför en planerad gynekologisk canceroperation kan kvinnan behandlas med det kroppsegna hormonet erytropoietin, ett hormon som stimulerar nybildning av blod. Andra studier har visat att sådan behandling kan trycka ned kroppens egen produktion av hormonet efter operationen och också stimulera frisättning de inflammatoriska mediatorerna, det vill säga substanser som stimulerar inflammation. Denna studie ger inte stöd för dessa negativa effekter. Genom behandling med erytropoietin förhindrades en av sju kvinnor att hamna under blodvärdesgränsen för tappning.

I många länder är det vanligt med egenblodgivning. I Sverige däremot är verksamheten begränsad och bara 0,2 procent av de årligen cirka 450 000 transfunderade blodpåsarna är patienternas egna. Leg läkare Monica Hyllner, som skrivit den aktuella avhandlingen, anser därför att det krävs en satsning på verksamheten för att svenska patienter som ska genomgå planerad kirurgi ska kunna erbjudas möjligheten att tappas på eget blod.