Filmer görs av män – om män. Spelar det någon roll?

En allmänt cirkulerande uppfattning idag är att fler och fler kvinnor tar mer och mer plats inom film. I sin avhandling undersöker Ingrid Lindell kvinnans plats i film både framför och bakom kameran. De flesta filmer visar sig vara gjorda av män och handlar om män. En viss typ av kvinnliga stereotyper upprepas där; hon är ung, vacker och påfallande ofta utsätts hon för sexuellt våld. I både populärfilm och det alternativa utbudet förekommer våldtäktsoffer och prostituerade. Vad betyder detta för oss som tittar?

I den kulturdebatt som tilldrog sig 1996 kritiserade flera hur kvinnan skildrades i årets mest uppskattade film: Breaking the Waves av Lars von Trier. Andra menade att ett könsperspektiv inte är relevant när vi diskuterar konst. Hur argumenterar man för sina olika positioner? Ingrid Lindell beskriver även hur en films betydelse vidgas när den jämförs med hela det samtida filmutbudet.

På detta sätt presenteras analyser av hur kön och film tolkas i vår kultur. Bland modernitetsteoretiker betonas att vi idag är mindre bundna vid traditioner i hur vår könsidentitet skapas. Bland filmteoretiker poängteras åskådarens frihet att vara medskapande. Hur rimmar dessa beskrivningar av åskådarens frigörande makt med att filmutbudet erbjuder en upprepandets könsmakt? Ingrid Lindell ger i sin avhandling en beskrivning av hur bilden av kön i film visar på viss förändring, men framför allt har seglivade, konstanta drag. Dessa bilder får allt större betydelse för individers identitetsskapande i en modern mediekultur.

Avhandlingens titel: Att se och synas. Filmutbud, kön och modernitet.
Disputationen äger rum lördagen den 20 mars 2004 kl. 14.00
Opponent: Docent Lars Gustaf Andersson
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Ingrid Lindell, tel. 031-773 43 90 (arb),
e-post ingrid.lindell@lit.gu.se