Ska vi gå över till engelska som undervisningsspråk?

Undervisning i fackämnen på engelska har blivit ett populärt – men också kontroversiellt – sätt att kombinera undervisning. Metoden kallas för SPRINT – språk och ämnesintegrerad undervisning – men trots metodens stora spridning i Sverige har det dock forskats väldigt lite om dess resultat och följder. Vad händer med elevens kunskaper i engelska när all undervisning är på detta språk? Och vad händer med elevens ämneskunskaper? Detta har Liss Kerstin Sylvén tittat lite närmare på i sin avhandling.

Ungefär 20 procent av samtliga svenska gymnasieskolor erbjöd under år 1999 någon typ av SPRINT och undervisningsformen förekommer även på grundskolenivå. I en nyligen publicerad statlig utredning, Mål i Mun, diskuteras hur SPRINT påverkar svenskans ställning. Dessutom kan man faktiskt också ställa frågan vad som händer med elevens kunskaper i engelska.

Det är den frågan som har varit utgångspunkten i denna avhandling. Liss Kerstin Sylvén har genomfört en undersökning för att mäta SPRINT-elevers engelska ordförråd i jämförelse med vanliga elevers. Den första testomgången genomfördes när eleverna började i gymnasiet, dvs. innan engelska hade börjat användas som undervisningsspråk i SPRINT-gruppen. Den andra testomgången ägde rum i slutet av årskurs ett och den tredje i slutet av årskurs två.

Av resultaten framgår att SPRINT-eleverna hade ett större engelskt ordförråd än kontrollgruppen redan från början av studien, alltså innan SPRINT-undervisningen påbörjats. Båda grupperna visade en statistiskt signifikant förbättring mellan testomgångarna, men SPRINT-gruppen förbättrade sig i högre utsträckning än kontrollgruppen. Analysen visar att även andra faktorer än undervisningsform är av stor vikt vad gäller elevernas tillägnande av det engelska ordförrådet. Elevernas läsvanor utanför skolan är t. ex. en viktig faktor. Föräldrarnas utbildningsnivå och elevens attityd och motivation spelar också in. Högpresterande elever i båda grupperna visar sig ha mera gemensamt än hög- och lågpresterande SPRINT-elever. Dessutom gjordes faktiskt de största framstegen i den SPRINT-grupp som använde sig av den minsta andelen engelska under skoldagen. 

Att SPRINT-gruppens engelska ordförråd förbättras under perioden är ställt utom allt tvivel. Däremot är det alltså inte lika lätt att säga att det är enbart på grund av SPRINT-metoden som denna förbättring har ägt rum. En försvårande omständighet när det gäller att dra slutsatser om SPRINT i Sverige är att det, till skillnad från situationen i många andra länder, inte finns några nationella riktlinjer för skolor att följa angående hur SPRINT skall användas, eller vilken kompetens som krävs i målspråket av SPRINT-lärare.

Avhandlingsförfattaren diskuterar resultaten av studien även i förhållande till de ovan nämnda farhågorna kring SPRINT-metoden, nämligen påverkan på elevens modersmål och ämneskunskaper samt inverkan på svenskan i sin helhet.

Avhandlingens titel: Teaching in English or English Teaching? 
On the effects of content and language integrated learning on Swedish learners' incidental vocabulary acquisition.
Disputationen äger rum lördagen den 5 juni 2004 kl. 10.15
Opponent: Professor emeritus Magnus Ljung
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Liss Kerstin Sylvén, tel. 031-773 51 34 (arb.), 
e-post liss.kerstin.sylven@eng.gu.se