Ny metod hittar fler fall av kolibakterien EHEC

För att begränsa omfattningen av magsjuka orsakad av de giftbildande kolibakterierna EHEC är det viktigt med snabb och korrekt diagnos. Tidigare använda metoder missar minst 50 procent av fallen. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

EHEC, som tillhör en grupp av kolibakterier, har de senaste 20 åren orsakat åtskilliga utbrott av magsjuka i världen. Symtomen är svåra magsmärtor och diarréer som kan bli blodiga. Hos upp till femton procent av patienterna utvecklas dessutom HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom, som kan ge bestående njurskada eller i värsta fall ha dödlig utgång. Oftast kommer smittan från nötboskap som smittar människor via felaktigt hanterade, eller opastöriserade, livsmedel. De flesta som drabbas i Sverige är hemvändande turister som smittats utomlands, men inhemsk smitta är inte helt ovanlig. Flera västsvenska badplatser har varit involverade i utbrott där även person till person smitta förekommit. 

Kolibakterien EHEC är farlig eftersom vissa stammar bildar giftet verotoxin. Giftet identifierades först i EHEC av den speciella typen O157. Typen är relativt lätt att känna igen och det har skapat myten att det bara är EHEC av typen O157 som är sjukdomsframkallande, men så är det inte. 

– Alla verotoxinbildande EHEC-bakterier, både av typen O157 och av icke-O157, bör identifieras eftersom de kan orsaka blodig diarré och HUS. I synnerhet är det viktigt att hitta bakterien hos barn eftersom de är en speciellt utsatt grupp, säger avhandlingens författare, molekylärbiolog Christina Welinder Olsson.

För att hitta de EHEC-stammar som bildar verotoxin är det mest effektivt att söka efter giftets gener VT1 och VT2 med så kallad PCR-teknik. Tekniken gör att det går att identifiera generna genom att mångfaldiga deras DNA. I jämförelse med andra laboratoriemetoder för att finna verotoxinbildande EHEC-bakterier är PCR-tekniken betydligt säkrare och dubbelt så många fall kan identifieras.

– Metoden är snabb, känslig och specifik och den bör användas vid diagnostisering av EHEC. Metoden används nu på bakteriologiska laboratoriet i Göteborg, men på långt ifrån alla laboratorier i landet, säger Christina Welinder Olsson.