Hur gick det till när Island blev kristet?

Genom arkeologiska undersökningar av kyrkolämningar har man kunnat finna spår av olika men ändå likartade grenar av tidig kristendom i Island. Men hur gick det egentligen till när islänningarna lämnade hedendomen och gick över till kristendomen kring 1000-talet? Omvandlades plötsligt hedniska tempel till kristna kyrkor eller förekom hedendom sida vid sida med kristendomen? Steinunn Kristjánsdóttir har studerat utgrävningen av en tidigmedeltida träkyrka och kyrkogård på gården Thórarinsstaðir i Seyðisfjörður och jämfört med tidigare utgrävningar.

Stavkyrkan på Thórarinsstaðir som omfattats av två byggnadsfaser var försedd med nedgrävda hörnstolpar – en typ av arkitektur som var välkänd under medeltiden i de skandinaviska länderna. Denna typ av träkyrka har ofta kopplats samman med diskussionen kring kultkontinuitet, som är ett av de centrala teman som berör övergången från hedendom till kristendom i de länder där vikingarna varit bosatta. Avhandlingsförfattaren tar upp denna diskussion samtidigt som den kopplas till undersökningen på Thórarinsstaðir.

Steinunn Kristjánsdóttir ifrågasätter ett medvetet utförande av kultkontinuitet, och uppfattningen att hedendomen kan ha existerat under förkristen tid som en enhetlig religion i likhet med kristendomen. Det är uppenbart att de hedniska sedvänjorna inte var lika homogena som de kristna, även om den kristna läran var sammansatt av olika grenar. Trots att arkeologiska undersökningar har visat att hedniska gravseder skilde sig avsevärt mellan olika samhällen i de nordiska länderna, så har dessa två religiösa sfärer ändå setts som varandras motsatser. Torshammaren har exempelvis alltid betraktats som en motpol till korset.

Frågan är om det existerade några visuella gränser mellan kulturer och länder under förhistorisk tid. Det är därför fullt möjligt att den praktfulla hedniska mytologin enbart har varit synliggjord som ett enhetligt religöst fenomen av de medeltida författarna för att skapa en gemensam historisk identitet för dem som konverterat och övergått till den kristna tron.

Avhandlingsförfattaren kommer fram till att kyrkobyggnaden på Thórarinsstaðir inte från början fungerat som ett hedniskt tempel som senare gått över till att bli en kristen kyrka, enligt idén om kultkontinuitet. Kyrkan på Thórarinsstaðir kan däremot ha fungerat som en offentlig kyrka, eller en missionskyrka, under det tidigaste skedet av kristen tid. Varje missionskyrka kan betraktas som en symbol för den organiserade missionen som genomfördes av den rådande eliten i det isländska samhället under tidig kristen tid, i syfte att bevisa att den kristna tron hade upptagits och godkänts av samhällets översta skikt. Omvänt har då de sk. torvkyrkorna, som var den mest kända medeltida kyrkotypen på Island, representerat den personligt ägda kyrkan. Sådana privata kyrkor kan ha varit resta på grund av en oorganiserad mission, som i sin tur symboliserade att den kristna läran redan hade tagits upp i de lägre skikten i det tidigmedeltida isländska samhället.

Avhandlingens titel: The Awakening of Christianity in Iceland.
Discovery of a Timber Church and Graveyard at Thórarinstaðir in Seyðisfjörður
Disputationen äger rum lördagen den 12 juni 2004 kl. 13.00
Opponent: Professor Anders Andrén
Sal T 219, Arkeologen. Olof Wijksgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Steinunn Kristjánsdóttir, +354 551 6090 (arb.), e-post steinunn@akademia.is