Skriver tyskar krångligare än svenskar?

Det sägs att tysk sakprosa är skriven på ett krångligare och mer svårförståeligt sätt, och att svenska texter är enklare och mer lättförståeliga. Men, är det verkligen så? Uttrycker sig tyskarna mer abstrakt och komprimerat och därmed mer svårtillgängligt för läsaren än svenskarna, som har växt upp med mottot ”skriv som du talar”? Maria Carlsson har undersökt om stilen i tyska tidningstexter skiljer sig från svenska tidningstexter med motsvarande innehåll.

Rekommendationen ”skriv som du talar” torde medföra att svenskarna uttrycker skeenden med hjälp av fler verb och på så sätt formulerar sig mer enkelt och lättbegripligt. Tyskarna däremot antas tendera att uttrycka skeenden genom exempelvis abstrakta substantiv, bildade av verb eller adjektiv (t.ex. försök av försöka, ökning av öka eller möjlighet av vara möjligt).

Maria Carlssons undersökning baseras på nutida tidningstexter, hämtade från följande morgontidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Frankfurter Allgemeine Zeitung och Süddeutsche Zeitung. Texterna som jämfördes var hämtade från olika ämnesområden: politik, ekonomi, sport och andra nyheter såsom exempelvis naturkatastrofer.

Med stil förstås i denna undersökning sättet man väljer att skriva på. Detta är möjligt att mäta med hjälp av grammatiska enheter, som berör meningslängd och meningsstruktur, antal substantiviska uttryck såsom abstrakta substantiv, sammansatta substantiv eller nominalfraser, som vid större förekomst bildar en nominal stil. Som motpol till detta räknades verbala uttryck som utgör en verbal stil om de dominerar i texten (jfr exemplen ovan).

Avhandlingsförfattaren kan påvisa signifikanta skillnader mellan tyska och svenska journalisters sätt att förmedla nyheter. Tyska journalister använder i högre grad en nominal stil än svenska journalister. Detta visar sig främst genom att meningarna är längre och att de uppvisar långa nominala ordgrupper med större antal abstrakta substantiv. Svenskarna använder däremot oftare sammansatta meningar, dvs. meningar med en eller flera bisatser. Denna struktur ser komplex ut, men återger händelserna i själva verket mer utförligt och vanligen i logisk följd. En sådan framställning ter sig också mera lättbegriplig.

Studien har också kunnat påvisa att uttryckssätten varierar mellan olika textsorter, men att variationsbredden är störst inom svenska textsorter. Anmärkningsvärt är att även vissa svenska textsorter uppvisar väl så långa meningar med motsvarande antal abstrakta substantiv som de tyska. Men, i motsats till tyskan kännetecknas sådana svenska texter av en utjämnande stilistisk faktor, som utgörs av att meningarna oftare uppvisar bisatser och därmed förefaller mindre komprimerade. Även ordvalet i de svenska texterna uppvisar jämförelsevis större likheter med talspråket. Detta bidrar också till att texterna blir mer lättlästa.

Avhandlingens titel: Deutsch und Schwedisch im Kontrast. Zur Distribution nominaler und verbaler Ausdrucksweise in Zeitungstexten.
Disputationen äger rum lördagen den 12 juni 2004 kl. 10.00
Opponent: Førsteamanuensis Kåre Solfjeld
Sal T 302, Arkeologen. Olof Wijksgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Maria Carlsson, e-post DMariaCarlsson@aol.com