Hur skriver svenska studenter engelska?

Det anses allmänt att svenska studenter är bra på att tala engelska. Men hur skriver de egentligen? Relativt lite av all den forskning som har gjorts om inlärare av främmande språk har undersökt hur avancerade inlärare använder språket. Avancerade inlärare har ofta en god språkförmåga men skiljer sig från infödda talare genom att exempelvis över- eller underanvända vissa ord och fraser. Det går även att hitta fel i deras texter, fel som ofta är av ett annat slag än de som görs av mindre avancerade inlärare.

Andreas Eriksson har gett sig ut på detta relativt outforskade fält och studerat hur avancerade inlärare använder de grammatiska kategorierna tempus och aspekt. Dessa kategorier anses vara svåra att lära sig då man lär sig ett främmande språk. Tempus används för att placera en situation i tiden, t.ex. i dåtid eller framtid. Aspekt har att göra med användningen av den s.k. -ing-formen i meningar som The girl is playing in the garden.

Avhandlingsförfattaren har undersökt uppsatser skrivna av svenska universitets-studenter som har studerat engelska i flera terminer. Texterna jämförs med liknande uppsatser skrivna av studenter som har engelska som modersmål. Materialet är en del av The International Corpus of Learner English (ICLE), och ingår i ett större internationellt projekt som har som mål att öka kunskapen om avancerade inlärares språkanvändning. 

Ett problem som då och då diskuteras när det gäller inlärares användning av tempus är tempusväxlingar, som exempelvis växlingen från is till were i följande mening: There is no point in denying that there were other reasons. Av undersökningen framgår att växlingar från ett tempus till ett annat är vanliga i både inföddas och inlärares texter. Tempusväxlingar kan leda till att en text hänger samman dåligt och det finns flera exempel på detta i de svenska studenternas texter, men det är viktigt att inse att det inte är ovanligt att man växlar tempus i en text.

Inlärarnas uppsatser har även använts för att undersöka de fel inlärare gör när de använder tempus och aspekt. Studien visar att de flesta fel som görs hör till redan välkända problemområden, t.ex. användningen av former för att uttrycka framtid (exempelvis will och be going to) och användningen av -ing-formen. Det finns dock aspekter av dessa problem som vanligtvis inte behandlas i grammatikböcker. 

Ett viktigt resultat är att de flesta tempus- och aspektfel har med sammanhanget att göra. Det räcker inte att med titta på den enskilda meningen för att avgöra om en form har använts på ett felaktigt sätt, utan tempus och aspekt måste beskrivas utifrån ett textsegment som är större än den enskilda satsen eller meningen.

En annan slutsats är att grammatiska fel inte nödvändigtvis behöver ha med bristande kunskaper i språkets grammatik att göra. Det är också möjligt att felen beror på att inläraren inte lyckas välja och hålla fast vid ett mål för texten. Om skribenten hoppar fram och tillbaka mellan olika perspektiv och tidsperioder, kan texten framstå som osammanhängande. Att förbättra avancerade inlärares användning av tempus och aspekt är således inte enbart en fråga om att utveckla deras grammatiska kompetens. Det kan vara lika viktigt att betona betydelsen av att välja ett tydligt mål för texten.


Avhandlingens titel: Tense and Aspect in Learner Writing. Advanced Swedish Learners' Use of Tense and Aspect in English Argumentative Text.
Disputationen äger rum den 18 september 2004, kl. 10.15
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Opponent: Docent Carita Paradis
Närmare upplysningar kan fås av Andreas Eriksson, tel. 031-773 52 72 (arb.)
e-post andreas.eriksson@eng.gu.se