Hemligt och offentligt i säkerhetstjänsten

Vad är hemligt och vad är offentligt hos säkerhetstjänsten? Och är det tillåtet att överskrida lagen för att bevara”rikets säkerhet”? Maria Johansen analyserar i sin avhandling den svenska statens offentliga utredningar (SOU) över säkerhets- och underrättelsetjänsten under åren 1968–1990 och anlägger ett idéhistoriskt perspektiv som går tillbaka till 1500-talets Machiavelli.

Avhandlingsförfattaren konstaterar att det finns ett antal problem som går igen i de olika utredningarna och för att frilägga dessa problemkomplex följer hon två huvudspår: För det första relationerna och spänningarna mellan hemligt och offentligt i den västeuropeiska tankesfären, inte minst i relation till övervakning. Hur ser motsättningarna ut, vilka historiska förskjutningar kan man urskilja och på vilka sätt är begreppen hemligt och offentligt beroende av, och samspelar med, varandra? Hur har man sökt efter kunskap om subjektens hemligheter och om hemligheterna om subjekten; deras identitet?

För det andra skisserar Maria Johansen statsförnuftsbegreppets (raison d’état) historia, dess tillkomst, utveckling och översättning till suveränitetsdoktriner. Hon fokuserar bland annat på den paradoxala spänningen mellan att bevara och expandera som finns inskriven i begreppet, på självförsvarsprincipen och på de undantag som suveräniteten livnär sig på. Johansens framställning börjar hos Niccolò Machiavelli och Francesco Guicciardini under det florentinska 1500-talet. Skälet är inte bara att det saknas samtida forskning om statsförnuftsbegreppet. Dessutom har ett antal av de problem som diskuterades i samband med de moderna staternas uppkomst blivit något av institutionaliserade självklarheter och underrättelse- och säkerhetstjänsterna kan i flera avseenden sägas uppbära en rad av de funktioner som tidigare tillskrevs suveränen. 

Men samtidigt som problematiken är mycket gammal är den också ny. Också suverän makt är immanent i ständigt pågående kraftmätningar varför denna måste förstås i relation till vidare normaliserings- och exkluderingsprocesser i nationalstaterna, men också i relation till globaliseringsprocesser. Vidare handlar det nu inte om att bevara furstendömen eller tidigmoderna republiker, utan om en av det demokratiska statsskicket definierad nation. Föreställningen om statsförnuft kommer, liksom suveränitetsdoktrinen, att stå i en spänningsfylld relation till den moderna offentligheten och demokratin, samt till de universella mänskliga rättigheter som institutionaliserats inom nationen. Genom att sätta dessa historier i rörelse i läsningen av utredningarna, försöker avhandlingsförfattaren visa hur vi befinner oss mitt i historien; hur historien är verksam, och i viss mån styrande, i den samtida förståelsen av det problemkomplex som omger dessa tjänster. 

Avhandlingens titel: Offentlig skrift om det hemliga. Raison d'État, SOU och varulven. 
Disputationen äger rum fredagen den 17 september 2004 kl. 10.00
Opponent: Fil.dr Fredrika Spindler
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Maria Johansen, tel. 031-773 41 84 (arb.), 
e-post: maria.johansen@idehist.gu.se