Förhöjd cancerrisk hos vuxna som strålbehandlades som barn 

Mellan åren 1920 och 1965 strålbehandlades födelsemärken på tusentals svenska spädbarn. En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att de som strålades har drabbas av cancer i vuxen ålder i större utsträckning än andra. Avhandlingen visar också att risken att utveckla bröstcancer på grund av strålningen vid mammografiundersökningar troligen är mindre än vad forskarna tidigare trott.

Strålbehandling av födelsemärken av sorten hemangiom, eller smultronmärken som de också kallas, hos spädbarn skedde framförallt under 1940- och 1950-talen. Smultronmärken finns hos cirka tio procent av alla nyfödda barn och är ofta snabbt växande och kan skapa oro hos föräldrarna. Vanligen avstannar tillväxten av dem när barnet är ett halvår och har som regel spontant helt försvunnit i skolåldern. När kunskapen om strålningens cancerogena effekt blev allmänt känd upphörde denna typ av behandling helt.

Civilingenjör Erik Holmberg har i sitt avhandlingsarbete studerat om de spädbarn som strålades drabbats av cancer i vuxen ålder i större utsträckning än befolkningen i övrigt. I studien ingår 25 000 spädbarn som strålbehandlades för födelsemärken under perioden 1920–1965. 

Strålningen har gett fler cancerfall

Erik Holmbergs avhandling visar att strålningen av födelsemärkena har orsakat många cancerfall.

– Materialet visar att 228 extra cancerfall har uppkommit, det vill säga att personerna i denna grupp drabbats av 228 fler cancerfall än förväntat om de som strålats haft samma risk som befolkningen i övrigt. Det motsvarar en överrisk på 20 procent. Enskilda cancerformer med överrisk är bröstcancer hos kvinnor, prostatacancer hos män, malignt melanom i huden, hjärntumörer samt tumörer i sköldkörteln och bisköldkörtlarna, säger Erik Holmberg.

De funna överriskerna kan vara resultat av slumpvariation eller av andra orsaker än strålbehandlingen och därför har fördjupade analyser av orsakssambanden genomförts i avhandlingsarbetet.

– Det var 75 fler fall av bröstcancer bland de strålbehandlade kvinnorna än vad som kunde förväntas om de hade haft samma risk som övriga kvinnor i befolkningen i motsvarande åldrar, säger Erik Holmberg.

Risken för utvecklandet av bröstcancer hos en kvinna kan variera stort beroende av antalet födda barn och i vilken ålder kvinnan fött. Analysen av bröstcancerrisken hos de strålbehandlade kvinnorna visade att den givna strålbehandlingen kunde förklara hela tolv procent av överrisken. Resultaten visar att det råder ett linjärt samband mellan förhöjd risk och absorberad stråldos.

Risken med mammografi mindre än forskarna tidigare trott

De funna sambanden mellan stråldos och förhöjd risk att senare i livet utveckla bröstcancer är av betydelse för upprättandet av riktlinjer för strålskydd, men även till exempel för utvärdering av nyttan av hälsokontroll med mammografi. Förutom att mammografi tidigarelägger upptäckten av bröstcancer, och därmed ökar möjligheten till bot, så strålexponeras brösten vilket ger en liten förhöjd risk att utveckla cancer. 

Framförallt har långtidsuppföljning av de japanska atombombsöverlevarna använts för att sätta gränsvärden i strålskyddssammanhang, men det är även viktigt med studier på andra strålningsexponerade grupper för att få lämpliga gränsvärden. I ett av avhandlingens delarbete har den strålningsorsakade bröstcancerrisken jämförts dels med andra grupper av personer som i medicinska sammanhang blivit utsatta för strålning i USA och Sverige, dels med dem som överlevde atombomberna i Hiroshima och Nagasaki. Detta arbete visar att bröstcancerrisken per stråldosenhet varierar beroende av strålkvalitet, exponerings­förhållanden samt av bakgrundsrisken för bröstcancer, som varierar stort i olika världsdelar. 

– Noterbart är att vår studie indikerar att risken per dosenhet är något lägre än i japanska studier. Det talar för att de strålskyddsgränser som används för mammografin är väl tilltagna och att riskerna med mammografi snarast är ännu lägre än man tidigare trott, säger Erik Holmberg.