Ett fysiskt aktivt liv ger bättre fungerande kranskärl redan i ungdomen

Genom att undersöka blodkärl med en ny avancerad typ av ultraljud är det möjligt att tidigt hitta personer som ligger i riskzonen att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

I fil mag Ulrika Häggs avhandling visas tydligt att god kondition, till följd av en fysiskt aktiv livsstil, förbättrar kärlfunktionen i bland annat hjärtats kranskärl. Det gäller konditionsträning, som till exempel joggning, aerobics och cykling, men inte styrketräning. 

– De bakomliggande mekanismerna verkar vara att de fria syreradikalerna i kärlväggen minskar tack vare ett ökat antioxidativt försvar, det vill säga förmågan att sätta de fria syreradikalerna ur funktion. Det ökar halten tillgänglig kväveoxid i kärlväggen, vilket är viktigt bland annat för blodkärlens förmåga att dra ihop sig och vidga sig, det som kallas kärlreaktivitet. Dessutom kan den sänkta koncentrationen av syreradikaler innebära en minskad nivå av molekyler som orsakar inflammation i kärlväggen, säger Ulrika Hägg.

I sin avhandling har hon med hjälp av ultraljud studerat blodkärls tjocklek, reaktivitet och styvhet hos friska unga kvinnor och män. Dessa är kända parametrar som associeras med åderförkalkning och kranskärlssjukdom. Hos personer med hjärt-kärlsjukdom är ofta kärlväggen förtjockad, kärlen är styva och dåliga på att slappna av.

– Blodkärlens tjocklek, reaktivitet och styvhet var alla bättre hos personer med god kondition jämfört med personer med dålig kondition. Det anmärkningsvärda är faktiskt att vi i övrigt helt friska personer kunde upptäcka dessa skillnader. Det innebär att ett fysiskt aktivt liv kan bidra till en bättre hjärt-kärlhälsa redan i ungdomen, säger Ulrika Hägg.

Ulrika Hägg har också testat en helt ny metod för att titta på kranskärlens funktion. I ett av hjärtats stora kranskärl har hon, med hjälp av avancerad ultraljudsutrustning, mätt blodflödets hastighet i vila och under farmakologiskt framkallad avslappning i kärlväggen. Genom att sedan räkna ut en kvot mellan dessa två värden fick hon fram ett mått på den så kallade flödesreserven i kranskärlet. Detta värde var högre hos vältränade personer, vilket stämmer väl överens med mer etablerade metoder.

– Denna nya metod att undersöka kranskärlen skulle kunna innebära en snabbare, billigare, och tidigare diagnostisering av kranskärlssjukdom, vilket är den vanligaste bakomliggande orsaken till bland annat hjärtinfarkt, säger Ulrika Hägg.

Som de första i världen har Ulrika Hägg, tillsammans med den forskargrupp hon ingår i, också lyckats utveckla och applicera en avancerad ultraljudsteknik för att studera kranskärlsfunktion i råttor. Redan efter fem veckors frivillig träning visade sig en tydlig förbättring hos råttorna. Detta sätt att studera hjärt-kärlfunktionen hos både människor och djur kan bli användbart i framtiden för att översätta resultat från grundforskning till människan.