Migränanfall för första gången detaljerat avbildat

Var åttonde vuxen svensk har migrän. Forskare i Göteborg har för första gången genom en ny metod lyckats avbilda obehandlade anfall i detalj, vilket kan få stor betydelse för utveckling av ny behandling. Resultaten redovisas i en avhandling från Sahlgrenska akademin.

I den första rikstäckande studien av migrän i Sverige framkommer att en miljon, drygt 13 procent, av vuxna svenskar har migrän. Tillsammans får de runt tio miljoner anfall årligen. Tillståndet kännetecknas av intensiv pulserande huvudvärk, överkänslighet för ljus och ljud samt svårt illamående med kräkningar. Migrän är ungefär dubbelt så vanligt hos svenska kvinnor som hos svenska män. Ungefär 200 000 svenskar är drabbade utan att vara medvetna om att deras besvär klassificeras som migrän. En absolut majoritet av de drabbade rapporterar en negativ inverkan på de högst rankade faktorerna i livet som familjen och förmågan att klara sitt jobb och ha en meningsfull fritid.

Endast var fjärde individ med migrän har kontakt med läkare, vilket är lägre än i övriga västvärlden. I undersökningen framkom dessutom att var tredje person som besökt läkare bedömde informationen om olika behandlingsalternativ som dålig eller mycket dålig.

– Många hade tidigare träffat läkare men slutat. Detta är anmärkningsvärt mot bakgrund av att de flesta vill pröva en annan migränbehandling än den nuvarande, säger Mattias Linde, specialistläkare i neurologi och avhandlingens författare.

I avhandlingen har Mattias Linde med en ny metod fått detaljerade bilder av migränanfall. Ett antal patienter som orkade avstå från behandling under 72 timmar fick uppskatta intensiteten av de olika migränsymtomen på en hundragradig skala. På så vis har han för första gången kunnat framställa en mycket exakt bild av hur ett migränanfall förändrar sig timme för timme.

– Detta är ett genombrott som ger forskningen en ny och unik bild av den stora komplexitet och variationsrikedom som kännetecknar detta gåtfulla tillstånd. Smärtan tenderar att följa en långsamt pendlande rytm mellan medelsvår och outhärdlig intensitet, säger Mattias Linde.

Resultaten visar att akuta läkemedel ofta har en god men kortvarig effekt, varefter besvären återvänder till sitt ursprungliga mönster efter några timmar. Slutsatsen är att de olika symtomen drivs av en gemensam faktor i hjärnan, och att modern anfallsbehandling inte lyckas stänga av detta okända område.

Den helt dominerande idén bland migränforskare internationellt, och inte minst i USA, är att en förutsättning för effektiv anfallsbehandling är att denna intas tidigt i förloppet innan smärtan stegras. Detta motbevisas nu av Mattias Linde som jämfört tidig och sen injektionsbehandling hos samma patienter. Inga statistiskt signifikanta skillnader framkom, och en majoritet tyckte att behandlingen var lika effektiv sent vid hög smärtintensitet.

– Det är lugnande att nu kunna uppmuntra patienter att ta sin behandling, gärna som nässpray eller stolpiller, även om de inte hunnit göra så i tidigt skede, säger Mattias Linde.

Många patienter upplever biverkningar av modern anfallsbehandling i form av obehagliga och ibland smärtsamma känselförnimmelser. Det kan till exempel göra ont att komma i kontakt med vatten, vilket inte sällan leder till oro och att patienterna avstår från läkemedlet. I avhandlingen visas att detta är ett godartat och kortvarigt fenomen på grund av en smärttröskelsänkning i känselnervsystemet.