Fluortanten åter i ny skepnad

Barn mellan 13 och 16 år i Hjällbo-Hammarkullen som får sina tänder fluorlackade två gånger per år i skolan har 69 procent färre hål i tänderna än de som inte fluorlackas. Det visar tandläkaren Ulla Moberg Sköld i sin avhandling från Sahlgrenska akademin.

I Ulla Moberg Skölds studie om fluorlackning ingick över 800 barn från tre områden. Ett område var klassat som högriskområde för karies, ett som medelriskområde och ett som lågriskområde. Det var i högriskområdet, Hjällbo-Hammarkullen, som effekten av fluorlackningen var som störst. Kontrollgruppen som inte fick mer fluorbehandling än den från tandborstning med fluortandkräm och eventuellt den hos tandläkaren, fick under de tre år som studien pågick i genomsnitt drygt tre nya hål. Dessutom växte ett av deras redan påbörjade hål genom emaljen så att det krävde lagning. De barn som fluorlackades en gång i halvåret fick knappt ett nytt hål under tre år och bara knappt vart femte barn hade dessutom ett hål som växte så att det blev nödvändigt att laga. 

I lågriskområdet, Kungsbacka, blev det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna. Ulla Moberg Sköld förklarar det med att vattnet i Kungsbacka innehåller en naturligt hög halt av fluor och att traditionen med god egenvård kanske är starkare där, än i till exempel Hjällbo-Hammarkullen, ett område med lägre socio-ekonomisk status. I medelriskområdet Mölndal minskade antalet hål för dem som fluorlackades med 66 procent. 

Avhandlingen visar att även fluorsköljning har god effekt. I Mölndal fick nära 800 elever skölja med fluor under tre år. Bäst resultat, 59 procent färre hål, fick den grupp som sköljde de tre första och tre sista dagarna varje termin.

– Resultaten visar att det finns stora vinster med att införa fluorlackning eller fluorsköljning i skolan. Och att man ska ge denna förebyggande behandling till alla, inte bara de som redan har problem, säger Ulla Moberg Sköld.

Att börja tänka på förebyggande arbete i vuxen ålder är för sent, menar hon. Risken för karies är som störst just mellan 13 och 16 år.

– Det är då man får många nya tänder och de är som mest känsliga just när de kommit upp. Dessutom ändrar många barn kostvanor och börjar småäta och kanske dricka mer läsk i den åldern. 

Under 1960- och 70-talen fick alla skolbarn utstå fluortantens regelbundna besök. Då var det fluorsköljning som gällde. På 1980-talet blev tandhälsan bättre.

– Då hade effekten av fluorsköljningen, men även fluortandkrämen slagit igenom, säger Ulla Moberg Sköld.

Fluorsköljningen drogs dock in av ekonomiska skäl och dagens tandhälsa är inte så god som den officiella statistiken ger sken av, enligt Ulla Moberg Sköld. Hon visar att 80 procent av 16-åringarnas hål inte rapporteras eftersom de sitter i emaljen och ännu inte är så stora att de behöver lagas.

– Om man inte gör något, alltså fluorbehandlar, så blir hålen större och måste lagas. Jag anser inte att man har friska tänder när man har emaljkaries. 

Den nya fluortanten i Ulla Moberg Skölds tappning är en tandsköterska som först låter barnen använda tandtråd, sedan sätta sig på borden och vänta på sin tur att gapa och bli fluorlackade. En gång per termin räcker. I skolorna i Södra Bohusläns åtta kommuner fluorlackar man nu tänderna hos alla skolbarn mellan sex och 16 år. 

– Vi gjorde detta i ett par kommuner innan också, men med min forskning ville jag få vetenskapliga belägg för att det vi sett i praxis faktiskt fungerar.